Det integrerade folk- och skolbiblioteket ur ett dramaturgiskt perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att undersöka människors ageranden på det integrerade folk- och skolbiblioteket för att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv tydliggöra den sociala strukturen på det integrerade folk- och skolbiblioteket. Genom att observera sociala interaktioner och tolka dessa ur ett dramaturgiskt perspektiv och sätta dessa tolkningar i relation till en förförståelse av bibliotekariens roll samt bibliotekets uppdrag baserade på texterna Bibliotekariens praktiska kunskaper – om kunskap, etik och yrkesrollen (2016) av Eva Schwarz (red.) samt Olika syn på saken – Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal (2011) av Svensk Biblioteksförening visar studien på att beroende på vem som befinner sig i biblioteket aktualiseras de olika aspekterna av den integrerade folk- och skolbiblioteksverksamheten. I mötet mellan allmänhet och bibliotekarier blir folkbiblioteksaspekterna tydliga medan i inplanerade möten med skolklasser framhävs skolbiblioteksverksamheten. När elever använder biblioteket som ett ställe att hänga på under skoldagen händer något med stämningen i biblioteket och interaktionen, eller snarare bristen på interaktion, mellan elever och bibliotekarier gör något med biblioteket som varken liknar de ageranden som kan kopplas ihop med folkbiblioteksverksamheten eller skolbiblioteksverksamheten. Slutsatsen är att mötet mellan elever och bibliotekarier skulle kunna vara det som utgör kärnan i den sociala strukturen för det integrerade folk- och skolbiblioteket. Slutsatsen grundar sig dessvärre på ett mycket litet material och bör därför snarare ses som en ingång till vidare forskning mer än en tillförlitlig slutsats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)