Leva och arbeta : En kritisk studie av ledarskap i postbyråkratiska organisationer

Sammanfattning: Bakgrund: I vårt nutida samhälle kan man ana en tendens att den tidigare så tydliga uppdelningen mellan vad som betraktades som arbete respektive fritid håller på att suddas ut. Många människor upplever idag att arbetet får allt större plats i livet och lämnar väldigt lite utrymme kvar för fritid. Dagens organisationer är i sin tur inte strikt förankrade till vare sig en specifik fysisk plats eller en bestämd tid utan alla platser kan användas att arbeta på, vilken tid som helst på dygnet är tid för arbete, alla är potentiella kunder, partners eller kollegor. Av denna anledning tenderar dagens arbete att bli gränslöst för många människor, vilket kan medföra att arbetsbördan lätt svämmar över och även tar bort stora delar av utrymmet till fritid. Som om inte detta vore nog så har förväntningarna ökat på medarbetarna i allmänhet och ledarna i synnerhet. En ledare av idag utsätts ständigt för en mängd förväntningar från olika håll som hon måste se till att leva upp till i allra möjligaste mån. Förväntningarna som ställs kommer delvis från de underordnade medarbetarna men också ifrån den överordnade ledningen inom organisationen. Syfte: Vi har för avsikt att ur två olika perspektiv undersöka denna ovan nämnda problematik. Å ena sidan vill vi se hur ledaren kan påverka övriga i organisationen och ta reda på om det kan finnas ett samband mellan hur ledaren är och agerar och hur inställningen till konflikten mellan arbete och fritid ser ut. Å andra sidan vill vi se vilka möjligheter ledaren själv har att leva ett balanserat liv. Genomförande: I tidigare kurser under vårterminen 2006 kom vi på olika sätt i kontakt med den bakomliggande problematiken till denna uppsats. Parallellt med detta läste vi en mängd artiklar och böcker som gjorde att vi hade en god teoretisk grund att stå på när vi på allvar satte igång med uppsatsen. Dock var denna forskning ofta baserad på delvis andra förhållanden än vad som råder i Sverige och av denna anledning kände vi att det skulle vara intressant att se hur verkligheten ser ut även i våra organisationer. Vi riktade oss därför till personer som arbetar med chefsrekrytering för att se hur deras bild av en ledare ser ut, vad företag egentligen efterfrågar och vilka implikationer det har för problematiken kring arbete och privatliv. Resultat: Vad som framstår som tydligt i vår studie är att det ofta är ledarna som är normsättare i organisationerna och därmed indirekt bestämmer vad som klassas som accepterat beteende. Vi har också kunnat konstatera att bilden av den ideala ledaren med alla dess förväntade egenskaper i allra högsta grad fortfarande lever. När det finns ett implicit antagande om att man som ledare alltid ska kunna nås och om så krävs, avbryta det den gör för att kunna lösa en situation på arbetsplatsen är arbetsdagen aldrig är helt avslutad. Fritiden är således aldrig helt frikopplad från arbetet. Vissa människor kanske klarar av att slappna av ändå och känner att de har en tillfredsställande fritid men för andra kan detta vara svårare. Men att avgöra om någons privatliv är tillfredställande är inte något vi vågar oss på, dock hävdar vi att merparten av dagens organisationer inte direkt gynnar de som inte vill ta med sig jobbet hem. I dag måste man ge mycket av sin person, även av de delar som många anser vara privata, för att kunna nå ledande positioner. De krav vi har förstått att organisationer har när de letar efter en lämplig ledarkandidat får oss ibland att undra om det är en människa eller superhjälte de söker. Nyckelord: Balans, arbete/fritid, postbyråkrati, ledarskap, förväntningar, organisationskultur och personlighet.