Katastrofernas undervisning : En litteraturstudie om undervisningsmetoder i geografiämnet för att som lärare hantera katastrofriskreducering och naturkatastrofer i klassrummet

Sammanfattning: Naturkatastrofer har ökat och kommer fortsätta att öka i frekvens under de kommande åren. Därmed är det väsentligt att skolsystemen världen över anpassar sig efter denna fakta och undervisar elever om katastrofriskreducering och naturkatastrofer. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka vad den tidigare forskningen visar angående vilka undervisningsmetoder som används för att undervisa om katastrofriskreducering och naturkatastrofer. Därefter kvantifieras resultatet för att tydliggöra vilken användningsfrekvens de olika undervisningsmetoderna hade. Analysen visar att många undervisningsmetoder används inom de båda ämnesområdena. Inom katastrofriskreducering har analysen visat att det existerar åtta olika undervisningsmetoder. Dessa är interaktivt lärande, socio-affektivt lärande, undersökande och utforskande lärande, fältbaserat lärande, handlingsbaserat lärande, surrogatbaserat lärande, konstnärligt och uttrycksbaserat lärande samt kontrafaktiskt lärande. Inom naturkatastrofsundervisningen visade analysen även att dessa undervisningsmetoder användes, exklusive kontrafaktiskt lärande. Dock varierar det i frekvens, beroende på vilket ämnesområde som undervisas. Interaktivt lärande samt surrogatbaserat lärande var de undervisningsmetoder som förekom i undervisningen flest gånger i de analyserade artiklarna. Inom katastrofriskreducering förekom det oftare flera olika metoder i en och samma artikel vilket bidrog till högre frekvens i den kvantitativa ansatsen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i en slutdiskussion samt presenteras potentiell framtida forskning inom ämnet. För lärare inom geografiämnet kan denna uppsats ge inspiration för att analysera sina egna undervisningsmetoder, och se ifall du som lärare använder liknande metoder som resultatet presenterade. Utöver den självanalys som kan ske är även denna uppsats ett bra underlag för vidare forskning för att studera metodernas effekter. För att därefter kunna göra mer omfattande studier som slutligen leder till generella rekommendationer om vad för undervisningsmetod som är den bästa.