Att godtrosförvärva lösöre : En analys av förvärvarens undersökningsplikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Linköpings universitet/AffärsrättFilosofiska fakulteten; Linköpings universitet/Linköpings universitet/AffärsrättFilosofiska fakulteten

Sammanfattning:

I situationer när egendom har överlåtits utan den ursprunglige ägarens tillåtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre bli tillämplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige ägaren och förvärvaren, som ska tillmätas äganderätten till egendom som har överlåtits av någon som inte hade rätt att överlåta egendomen. Exempel på situationer då lagen kan tillämpas är att en person som har lånat egendom överlåter denna till tredje man eller att någon överlåter egendom som är belagd med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. I lagen uppställs krav på förvärvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvärv och därmed tillmätas äganderätten till egendomen. Anses förvärvaren ha varit i ond tro vid förvärvet ska egendomen återföras till den ursprunglige ägaren.

Godtrosförvärvslagen började gälla år 1987 och det har därefter gjorts ändringar vid två tillfällen. Den första ändringen var tänkt att försvåra möjligheten att godtrosförvärva egendom och gäller sedan år 1999. Efter den andra ändringen, år 2003, är det omöjligt att godtrosförvärva stulen egendom. Däremot finns fortfarande möjligheten att godtrosförvärva egendom i de fall överlåtaren lovligen har egendomen i sin besittning, men inte ägde rätt att överlåta den. I dessa fall är dock frågan hur omfattande förvärvarens undersökningsplikt är i praktiken, för att denne ska anses ha varit i god tro vid förvärvet, och om ändringen år 1999 har gjort det svårare att förvärva egendom i god tro.

Genom vår analys, av främst praxis från både före och efter 1999 års lagändring, visar det sig att det har blivit svårare för privatpersoner att göra godtrosförvärv. På näringsidkare ställs dock samma höga krav som före ändringen, vilka alltid har varit högre än på privatpersoner. Viss typ av egendom anses vara känslig, på grund av dess värde och det faktum att den vanligen är behäftad med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. Det krävs därför att förvärvare av sådan egendom vidtar långtgående undersökningar.

Förvärvaren ska före förvärvet, oavsett vilken typ av egendom det är, kontrollera överlåtarens identitet, fråga överlåtaren om tidigare ägare samt begära att få se kvitto och köpekontrakt från egendomens senaste överlåtelse. I de fall egendomen finns registrerad ska förvärvaren inhämta information från det aktuella registret. Om förvärvaren erhåller kontaktuppgifter till tidigare ägare ska dessa kontaktas. Påstår sig överlåtaren handla för annans räkning måste förvärvaren kontrollera detta med den eventuelle fullmaktsgivaren.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)