Inkludering av flerspråkiga elever i ett tvålärarsystem : En kvalitativ fallstudie i ett tvålärarsystem

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar undervisningsmetoden tvålärarsystem som innebär att två lärare planerar och undervisar en gemensam klass. I ett tvålärarsystem bör lärarna ha liknande utbildning och närvara vid alla lektioner, även om den ena av dem inte sköter själva undervisningen. Syftet med tvålärarsystem är bland annat att öka inkluderingen i klasser med elever som har olika förutsättningar för lärande. Tvålärarsystem har även visat sig gynna andraspråkselever. Denna uppsats är en fallstudie där vi har vi analyserat en klass i Storstockholmsområdet som arbetar med undervisningsmetoden tvålärarsystem. Klassen består av en grupp elever där 30 av 32 elever har svenska som andraspråk. I uppsatsen har vi bland annat analyserat vilka undervisningsstrategier som lärarparet använder sig av, samt hur elevernas flerspråkighet hanteras inom ramen för inkludering. Vi kan konstatera att två undervisningsstrategier används där eleverna arbetar i helklass. Lärarparet delar dessutom ofta upp klassen i två grupper och undervisar en halva var. Enligt lärarna är orsaken till uppdelningen att elevantalet i klassen blivit så stort samt att de ansåg att uppdelningen gynnar elevernas lärande då de kan erbjuda dem mer individuell hjälp. På grund utav det stora elevantalet och det faktum att lärarna brukar undervisa en halvklass var anser vi dock att de inte utnyttjar tvålärarsystemet till fullo. Då tvålärarsystem syftar till att gynna inkluderingen i ett klassrum har vi även valt att analysera inkluderingen i klassen utifrån tre inkluderingskriterier. De tre inkluderingsskriterierna är 1) elevernas olikheter ska ses som en tillgång, 2) elever ska vara socialt delaktiga och 3) elever ska vara pedagogiskt delaktiga. Utifrån intervjuer med lärarna och observationer framkom det att vissa elever bland annat exkluderas från ordinarie klassrum, på grund av bristande språkliga förmågor. Därmed brister den pedagogiska delaktigheten i klassen. Vi kan även konstatera att trots att 30 av 32 elever har ett annat modersmål än svenska så råder det en tydlig enspråkig norm i klassrummet. Flerspråkigheten ses därmed inte som en tillgång. Gällande den sociala delaktigheten anser vi, tack vare lärarnas gedigna arbete med att skapa ett öppet och tryggt klimat, att eleverna är socialt delaktiga i klassen.