Invasiva växter och orsaker till spridning : en fördjupad studie av arterna Fallopia japonica, Heracleum mantegazzianum och Impatiens glandulifera

Sammanfattning: Avsikten med rapporten är att skapa en större förståelse för invasiva växters livscykler, spridning och etableringsförmåga för att bättre kunna föreslå bekämpningsåtgärder. Rapporten fokuserar på idag tre mer kända invasiva arter Fallopia japonica, Heracleum mantegazzianumsamt Impatiens glandu-lifera. Invasiva arter utgör ett hot mot biologisk mångfald och har konsekvenser på ekosystem. Utifrån ett mänskligt perspektiv, dvs. vårt beroende av eko-systemtjänster är detta ett allvarligt hot. Förutom förlorad biologisk mångfald kostar invasiva arter samhället ekonomiska förluster. Dessa finansiella kost-nader kan vara bekämpningsåtgärder såväl som förluster av naturliga resur-ser. Arbetet mot invasiva arter hanteras både nationellt och internationellt. I Sverige utförs arbetet av flera myndigheter. Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten har ett gemensamt ansvar att vägleda och ge uppdrag åt andra myndigheter i egenskap av koordinatorer och uppdrags-givare. Vidare kommer invasivitet som process att förklaras och beskriver de arter som på ett eller annat sätt har genom spridning orsakat ekonomisk och ekologisk påverkan Invasivitetsprocessen beskrivs på olika sätt, men oftast i form av olika faser. Dessa utgör olika skeden hos en art och skiljer sig i antal men innefattar vanligtvis: introduktion, etablering och spridning En kartläggning av de tre arterna har gjorts med hjälp av artportalens di-gitala verktyg samt intervjuer med Lomma och Lunds kommun. Av studien framgick det att ovanstående arter har gemensamma egenskaper i form av kraftig spridningsförmåga, snabb tillväxt och konkurrenskraft. Samtliga arter har introducerats i sin nya utbredningsmiljö via människan på grund av sitt spektakulära utseende och sin förmåga till snabb tillväxt. Det finns en del föreslagna och beprövade bekämpningsmetoder för samtliga arter som är mer eller mindre gemensamma. I litteraturstudien framkommer det att metoder såsom klippning och betning är de mest effektiva.