Övergödning i Stavbofjärdens tillrinningsområde : En utvärdering av genomförda insatser för minskad näringsbelastning från enskilda avlopp och jordbruk

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att utvärdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt åtgärder som genomförts inom jordbruket för minskad näringsbelastning i Stavbofjärden tillrinningsområde i Södertälje kommun. Utmaningar med projektet redovisas också för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnå syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet är en fallstudie av utvärderande karaktär och har genomförts i Stavbofjärdens tillrinningsområde. Problemen med övergödning är stora i Stavbofjärdens tillrinningsområde och idag arbetar man aktivt för att minska näringsbelastningen. Sedan tre år tillbaka pågår projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra återföring av näringsämnen till åkermark. Att avlopp kretsloppsanpassas innebär att klosettvatten samlas i en sluten tank skilt från bad, disk och tvättvatten (BDT- vatten). Därefter behandlas fraktionen för att göra den fri från smittämnen, bearbetad näring sprids slutligen på åkermark. I anslutning till detta har aktörer inom jordbruket arbetat med att försöka sluta kretsloppet och minska näringsutsläppen till Stavbofjärden. Flertalet åtgärder har genomförts under projektets första fas, bland annat har en kretsloppspolicy antagits, en lokal behandlingsanläggning har byggts och näringsämnen har börjat återföras till åkermark. Tydliga strukturella förändringar har skett under de första åren av projektet, framförallt har samarbetet mellan olika aktörer i tillrinningsområdet stärkts. Förutsättningarna för att nå en förbättrad vattenkvalitet i Stavbofjärden förbättras i och med genomförda och planerade åtgärder. Däremot uppstår en rad utmaningar i och med att avloppsfraktioner sprids på åkermark. Intervjuer och litteraturstudier har visat att användning av slam från reningsverk på åkermark inte är en helt okontroversiell fråga, mestadels på grund av en oro för eventuella effekter av de hormoner och läkemedel som kan förekomma i fraktionerna. Andra utmaningar är att byte av avloppssystem innebär en hög investeringskostnad och att människor ofta känner sig otrygga vid stora förändringar. Alla deltagande aktörer i projektet hänvisar till det faktum att människans avfall måste hamna någonstans och att det är betydligt bättre att lägga avfallet på jorden än att det läcker ut i vattnet eftersom det finns betydligt fler nedbrytande bakterier i jorden än i vatten.