Yoga som socialt fenomen : En kvalitativ studie av yogans betydelse i en svensk, västerländsk kontext
Sammanfattning: Yoga har blivit allt vanligare idag och allt fler nya studior öppnar. Mitt syfte med den här uppsatsen har därför varit att skapa större förståelse varför vissa människor väljer att göra yoga. Metoden som har tillämpats är kvalitativ. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med sex deltagare: tre yogalärare/instruktörer och tre deltagare på yogakurs. Resultatet visar att respondenterna gör yoga främst för att minska stress i vardagen, för att det ger inre kontakt och mer livskvalité. Med inre kontakt menas att de får mer kontakt med sina känslor och tankar och mer livskvalitet betyder att de anser att de mår bättre och känner sig mer positiva i vardagen. Det som är mest framträdande i studien är respondenternas berättelser om dagens stressepidemi i vårt västerländska samhälle som gör att det är svårt att få ihop livspusslet på alla plan. Jag har främst analyserat intervjuerna med hjälp av Hartmut Rosas teorier om modernitet, acceleration, identitet och alienation. Min slutsats är att Rosa (2014) har rätt i sina teorier om att vi lever i ett samhälle som präglas av vad Rosa kallar den autodynamiska (tekniska, sociala, personliga) accelerationen, vilken skapar alienation (förfrämligande). Han menar även att vi sliter med våra allt längre att-göra-listor, och att vi hinner göra allt mindre av det vi verkligen vill fast vi lever i västerländsk frihet. Rosa hävdar att vi känner oss vilsna i många avseenden i livet och att vi glömmer vad vi anser viktigt och vem vi vill vara. Det resulterar i stress och utmattning och han menar också att dagens höga acceleration gör att vi letar efter en avsiktlig broms för att dämpa vår vardagliga stress. Yoga tycks vara det för respondenterna i min studie.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)