Matematik för problemlösning eller problemlösning för matematik? : Lärandeperspektiv i problemlösningsuppgifter i läroböcker för årskurs 4-6.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att ta reda på i vilken utsträckning olika perspektiv på lärande är representerade i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker för årskurs 4–6. I studien har olika teorier om lärande kopplats ihop med olika begrepp och perspektiv för att förklara och kategorisera problemlösningsuppgifter i läromedlen. Dessa teorier samt tillhörande perspektiv som studien utgår ifrån är:om (Kognitivism), för (Behaviorism), genom (Konstruktivism) och tillsammans (Sociokulturell teori) som förklaras utförligt i våra teoretiska utgångspunkter.  Denna studie har genomförts på grund av att vi vill uppmärksamma vilket lärandeperspektiv som förekommer mest i läroböckerna eftersom det påverkar elevernas sätt att lära sig. Det är även relevant för den undervisande läraren att vara medveten om vilka perspektiv de läromedel hen använder speglar för att möjliggöra ett mer medvetet val om hur problemlösningen tas upp i sin egen undervisning. Läromedlen som analyserades var sex böcker ur serien Koll på matematik 4–6 och sex böcker ur serien Matte Direkt Borgen 4–6. Studien har använt sig av en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av analysfrågor. Resultatet visar att det mest dominerande perspektivet var genom-perspektivet i båda bokserierna följt av för-perspektivet. Tillsammans-perspektivet observerades ej i Koll på matematik och var knappt representerat i Matte Direkt Borgen. Tidigare studier (Brehmer, Ryve & Van Steenbrugge, 2016) har utgått från att ett visst perspektiv kunde urskiljas beroende på problemlösningsuppgiftens placering. Vi problematiserade denna studie genom att separera perspektiv och placering med syftet att urskilja nyanser. Enligt det utformade analysverktyget upptäcktes bland annat flest problem i slutet av ett kapitel med grund i konstruktivistiska och pragmatiska idéer (genom-perspektivet). Analysfrågan som kategoriserade dessa handlade om hur vardagsnära problemlösningsuppgiften var. Detta kan tolkas som att det finns en stor inkludering av elevers tidigare erfarenheter (konstruktivism) men att dessa är placerade i slutet vilket kan spegla ett för-perspektiv (behaviorism).

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)