På  metallen  såg  man  bara  ett värmemoln : En studie om värmekameror i laborativ miljö på Vetenskapens Hus i Stockholm

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur värmekameror kan användas i ett skolbesök på Vetenskapens Hus och om besökets laborativa moment ökar elevernas förståelse för begreppet värme samt hur ett skolbesök på Vetenskapens Hus kan integreras i den ordinarie undervisningen. Den tek- niska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vil- ket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogisk potential i sin förmåga att visualisera energiflö- den som annars skulle vara svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder. Besöket har sin utgångspunkt i värmebegreppet i läro- planen för fysik i grund- och gymnasieskolan och utveckla- des med hjälp av en designbaserad metod (DBR) och två testklasser. Besöket utvärderades med en praktisk episte- mologisk analys av inspelade elevinteraktioner, observatio- ner och inlämnat elevmaterial. Utvärderingsgrunder har va- rit kontinuitet mellan Johansson och Wickmans (2011) or- ganiserande syften i kombination med Domins (1999) olika laborationstyper samt hur eleverna använder värmekame- rorna för att få tillgång till nya representationer av bekanta begrepp. Rapporten ämnar också ge vägledning till vilka funktioner som är viktiga för värmekameror när de ska an- vändas i pedagogisk verksamhet. Rapporten innehåller alla instruktioner som behövs för att genomföra alla de laborativa moment skolbesöket består av samt förslag på efterarbeten för mer konceptuell utveck- ling. Inkluderat är en sammanfattande genomgång av de fysikaliska och tekniska förutsättningarna för värmekame- rorna för att möjliggöra en korrekt och realistisk tolkning av deras mätresultat. Studiens analys av elevsamtal och det inlämnade ma- terialet visar på en tydlig kontinuitet mellan de organise- rande syftena hos aktiviteterna men att vidare efterarbete i skolorna kan vara svåra att få till på grund av tidsbrist och hård konkurrens från nationella prov och annat ämnes- stoff. Studien föreslår därför ämnes- och programöverskri- dande aktiviteter för att ge eleverna en breddad bild av hur IR-teknik kan användas i olika sammanhang samtidigt som de måste använda de fysikaliska modellerna för att uttolka värmebildernas betydelse.