DEN ÖKADE STYRNINGEN GENOM ÄMNESPLANERNA I GY11 En intervjustudie med sju gymnasielärare om likvärdighet och autonomi

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasielärare upplever den starkare statliga reglering som infördes med gymnasiereformen 2011. Specifikt har intresset riktats mot deras erfarenheter om inrättandet av ämnesplanerna, vad arbetet med dessa har inneburit för de intervjuade lärarna och deras kollegor och hur dessa ämnesplaner möjliggjort ökad likvärdighet. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i policystudier kring den svenska skolans reformarbete. Analysen av resultatet görs utifrån en modell som tagits fram med inspiration av Elliot Freidssons (2001) indelning av institutionella logiker samt modeller som använts i studier kring lärares förhållningssätt till yrkesutövningen. De förhållningssätt till yrkesutövningen som främst analyseras är byråkratiskt eller professionellt förhållningssätt. Metod: Insamling av empiri har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Intervjuerna har transkriberats och därefter kodats genom datadriven kodning där insamlad data behandlats med så öppet sinne som möjligt och där koderna utvecklas utifrån närläsning av texten. Studien bygger på abduktion där utgångspunkten tas i empiri men där teoretiska förföreställningar inte avvisas utan förutsätts påverka resultat och analys. I studien används en analysmodell utifrån lärares förhållningssätt till yrkesutövningen vilket påverkar vilka frågor som ställdes under intervjuerna, hur data valdes ut och presenteras samt hur resultaten tolkas i analysen. Resultaten skall ses utifrån detta perspektiv, där data alltid redan är strukturerade genom de aspekter som läggs på dem. Resultat: Ett framträdande resultaten i studien är att de mer styrda ämnesplanerna i GY11 bidragit till en intensifiering av lärarnas arbete och en likriktning av ämnesinnehållet där lärarna bortprioriterar andra mål som elevinflytande och ämnesövergripande arbete. Ett annat framträdande resultat är att lärarna har en stark tilltro till att fler och tydligare regleringar bidrar till att öka likvärdigheten i skolväsendet. Likvärdigheten är ett högt prioriterat mål för de flesta av lärarna i studien och värderas högre än lärarnas autonomi. Detta tar sig uttryck genom att de flesta lärarna är positiva till den ökade regleringen även om flera uttrycker ambivalens över den förlorade autonomin som de ökade regleringarna medfört.