Straffrättens roll angående sexualitet - En juridisk nutidsanalys av svensk våldtäktslagstiftning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Straffrättens roll och utformning angående våldtäkt har ifrågasatts och diskuterats de senaste årtiondena i Sverige. I takt med att samhället förändrats har också regleringen ändrats, för att komma att omfatta mer och mer. Genom att granska gällande rätt, juridiska diskussioner om en samtyckesreglering, statistik, viss praxis samt lämna ett större utrymme åt polisers uppfattningar ges en utblick i samhället för att se hur gällande rätt återspeglas och uppfattas. Uppsatsen behandlar även begreppet våldtäkt och problematiserar gällande rätt utifrån olika perspektiv och värderingar. Därför undersöks och diskuteras även lagens egentliga skyddsintresse, för att på så sätt senare kunna utröna hur väl det kan anses vara tillgodosett. Lagens normerande roll ifrågasätts och resonemang förs kring hur en alternativ lagstiftning bättre kan möta det samhälle vi lever i idag, för att på ett reellt sätt främja könsneutralitet och vidhålla sunda framtida sexuella normer där allas frivillighet är grundläggande. Särskilt fokus läggs vid ungdomar och deras syn på sexualitet, för att se de normer och värderingar unga i Sverige kan komma att bära med sig in i framtiden. De slutsatser författarinnan kommit fram till är att straffrättens roll idag inte återspeglar den utveckling som sker i samhället och således borde lagens normbildande makt användas på ett bättre och tydligare sätt. Lagens egentliga skyddsintresse bör anses vara rätten att inte bli utsatt för påtvingade sexuella handlingar. För att mer effektivt tillvarata den rättigheten bör frivillighet tillsammans med en mer självklar sexuell integritet sättas i fokus även vid lagens utformning. En slags samtyckesreglering är påkallad, även om riktlinjer och normer behövs för att fylla ut begreppet ”frivillighet”. Att behålla begreppet våldtäkt med dagens innebörd uppfattas av författarinnan som ett utslag av konservatism från lagstiftaren. Då rätten varken är eller bör vara autonom i förhållande till samhället borde lagen moderniseras för att anpassas efter problematiken i just det: dagens samhälle, dessutom med särskild hänsyn till den problematik som återfinns bland ungdomar idag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)