Flerspråkiga barn och språklig sårbarhet – en studie om musikaktiviteter i en förskola

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Studien är av intresse då det inte finns mycket tidigare forskning kring musik och flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Forskningen som finns inom fältet fokuserar på musikterapi och arbete med autism och Downs syndrom.Det övergripande syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap kring vilka pedagogiska insatser som görs för flerspråkiga barn inom förskolan som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien syftar vidare till att utifrån sociokulturella perspektiv undersöka hur musiken används för att stödja flerspråkiga barn i en förskola och vilken betydelse musiken har för utveckling av barnens språk. Frågeställningar är vilka medierande redskap används i musikundervisningen på förskolan för att stödja de flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet samt vilken verkan uppfattar pedagogerna i förskolan att musikundervisning har för det enskilda barnet.De sociokulturella perspektiven på språk och lärande har valts som utgångspunkt för denna studie. Här ingår Vygotskijs kulturhistoriska teorier och Säljös sociokulturella teori. Utifrån dessa perspektiv sker lärandet i samspel med andra människor, vilket innebär att lärandet är beroende av det sociala samspelet. Samspel med andra är viktigt för både utveckling av det abstrakta tänkandet och barns språkutveckling. För att behandla frågeställningarna samt att få insikt i de musikaliska insatserna som används på den valda förskolan har jag använt mig av kvalitativa data insamlad genom videoobservation och öppen/ostrukturerad intervju i form av reflekterande samtal. Urvalet bestod av 4 respondenter, varav en förskollärare, en barnskötare, en resurspedagog och en rytmikpedagog.Resultatet visar att det finns en variation av fysiska och intellektuella artefakter som används i musikundervisningen på den valda förskolan och att ett medvetet arbete med barns språkutveckling ger resultat och påverkar barns sociala förmåga. Genom att aktivt delta i både planerade musikaktiviteter och i den fria leken som involverar musik utvecklar barnen en känsla av samhörighet. Utveckling av barnens kreativitet är också påtaglig i denna studie. Barnens eget musicerande, skapande aktiviteter och lekar som involverar musik är ett tecken på detta. En av konsekvenserna för musikundervisningen är också att barnen utvecklar sin fonologiska medvetenhet och utökar ordförrådet. Genom pedagogernas arbete med att introducera nya begrepp, förklara termer, prepositioner och praktisk arbeta med dessa genom dans och rörelse utvecklas även barnens koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.I examensordningen för specialpedagogexamen (SFS 2007:638) ska specialpedagogen visa förmågan att analysera verksamheten på organisations-, grupp- och individnivå. Studien har relevans för specialpedagogernas arbete när det gäller handledning av pedagogerna i arbetet med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet. Kompetensutveckling genom handledning och kollegialt lärande, där specialpedagogen kontinuerligt följer pedagogernas systematiska arbete med det enskilda barnets utveckling och lärande i ett bredare perspektiv bidrar till utvecklingen på individnivå. Att inleda ett arbete med kartläggning av lärmiljöernas tillgänglighet (SPSM, 2016) skulle kunna vara ett adekvat sätt att höja verksamhetens kvalitet. Enligt denna modell utgör den fysiska, pedagogiska och den sociala miljön en helhet som interagerar och påverkar varandra. Utifrån organisationsnivå har specialpedagogen en viktig roll som länk mellan olika instanser och aktörer i samhället. Erfarenheter från denna samverkan på organisationsnivå främjar arbete med handledning av pedagogerna, vilket i sin tur främjar barnens utveckling och lärande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)