IFRS 9 Finansiella instrument : Vilken effekt den nya regleringen har på svenska banker efter införandet

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Dalarna/Företagsekonomi; Högskolan Dalarna/Företagsekonomi

Sammanfattning: Bakgrund: En ny reglering har införts den 1 januari 2018, vilket är IFRS 9 finansiella instrument som ersätter IAS 39. Värdering och redovisning förändras från en objektiv till en subjektiv bedömning av kreditförluster. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt IFRS 9 har på svenska banker efter införandet. Studien undersöker även om effekten varierar beroende av bankers storlek. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats tillämpats. Sekundärdata har inhämtats ur bankernas årsredovisningar för 2018 från respektive hemsida. Banker som ingår i studien är 43 svenska banker som står under Finansinspektionens tillsyn. Studiens tre hypoteser testades med hjälp av ttest, där parvis observation gjordes mellan åren 2017 och 2018. Resultat och slutsats: Resultatet visade en signifikant förändring av totala kapitalrelationen och kärnprimärkapitalrelationen i de större bankerna, vilka nyckeltalen var lägre efter införandet av IFRS 9. Egna kapitalet, kreditförlusterna och soliditeten kunde inte visa någon signifikant förändring. Slutsats av studiens resultat är att införandet av IFRS 9 haft en marginell effekt på svenska banker.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)