Eslövs idrottsföreningar: Energianvändning, effektiviseringsåtgärder och åsikter

Sammanfattning: Det fanns två huvudsyften med examensarbetet. Det första huvudsyftet var att kartlägga energianvändningen för varje idrottsförening i Eslövs kommun. Det andra huvudsyftet var att genom fallstudier hitta energieffektiviseringsåtgärder som är typiska för idrottsföreningar, vilket inkluderade att visa på möjlig besparingspotential och lönsamhet i åtgärderna. I examensarbetet har även en studie gjorts av hur idrottsföreningarna ställer sig till energieffektivisering och vad dem upplever som hinder i arbetet med energieffektivisering. Bakgrunden till detta examensarbete var att Eslövs kommun redan har utfört en energikartläggning hos företagen i kommunen. Kommunen har även arbetat med energieffektivisering och byte av energislag hos företagen. Eslövs kommun ville, inom ramen för det idrottspolitiska programmet, utföra samma sak med kommunens idrottsföreningar. Dock har tidsbrist gjort att detta inte har varit möjligt än och kommunen tog därför gärna emot hjälp utifrån. Föreningarnas energianvändning som togs fram inom kartläggningen inkluderade tre delar: Eslövs kommuns idrottsanläggningar, träningslokaler som föreningarna själva äger och föreningarnas klubblokaler. Föreningarnas energianvändningar baserades på ett års data. Träningslokaler som hyrs av annan än Eslövs kommun och föreningarnas transporter uteslöts ur kartläggningen. Föreningarnas energianvändning i Eslövs kommuns idrottsanläggningar har tagits fram med hjälp av statistik över anläggningarnas energianvändning och över föreningarnas närvaro. Eftersom statistiken inte var fullständig fick en rad antaganden också göras. Energianvändningen i föreningarnas egna träningslokaler och i klubblokalerna har kartlagts med hjälp av en enkät. Denna enkät användes även för studien av föreningarnas åsikter om energieffektivisering. Svarsfrekvensen som erhölls på enkäten blev för låg för att några generella slutsatser angående föreningarnas åsikter skulle kunna dras för alla studerade föreningar. Bortfallet medförde även att energianvändningen i föreningarnas egna träningslokaler och i klubblokalerna inte kunde inkluderas för föreningarna som inte svarade. För att ta fram effektiviseringsåtgärder som är typiska för idrottsföreningar gjordes besök både hos tre föreningar i deras klubblokaler och i tre av Eslövs kommuns idrottshallar. Under besöken ställdes frågor om föreningarnas och lokalernas energianvändning. Rundvandring i lokalerna gjordes även. Utifrån svaren på frågorna och vad som observerades under rundvandringarna kunde möjliga effektiviseringsåtgärder identifieras. Energibesparingspotentialen beräknades i de flesta fallen som differensen mellan energianvändningen innan respektive efter åtgärderna utförts. I ett av fallen användes ett beräkningsprogram som utvecklats av branschorganisationen Isoleringsfirmornas förening. För de ekonomiska beräkningarna användes payback- och nuvärdesmetoderna. Det fanns en stor spridning på de olika idrottsföreningarnas energianvändning. Energianvändningen för idrottsföreningarna var allt från 200 - 300 kWh/år upp till 300 000 - 400 000 kWh/år. För att minska föreningarnas energianvändning bör man rikta in sig både på idrottsanläggningarna som föreningarna hyr av kommunen och på deras klubblokaler och egna träningslokaler. När det gäller kommunens idrottsanläggningar ska man satsa på de anläggningar som dels har den högsta totala närvaron av föreningarna och som dels har högst specifik energianvändning. De anläggningar som är av allra störst intresse är Eslövshallen, Karlsrobadet och möjligtvis Sallerupshallen. För föreningarnas klubblokaler och egna träningslokaler får man föra en diskussion med föreningarna för att hitta en modell som fungerar både för föreningarna och för kommunen. Man ska försöka undvika envägskommunikation mellan kommunen och föreningarna. Om man kan få en diskussion mellan föreningarna att uppstå kan det ge positiva effekter. Av de föreningar som svarade på enkäten ansåg flest att energieffektivisering var mycket viktigt, följt av de utan någon åsikt. Dock upplevde föreningarna att det fanns vissa saker som har hindrat dem från att arbeta, eller arbeta mer, med energieffektivisering. Detta är brist på intresse, att man inte äger lokalerna som man använder och att man inte har tillräckligt med kunskap. Men även att man inte har tillräckligt med pengar eller tid, att kommunen har brist på intresse och att man inte är inblandad. Det finns en del saker som kommunen kan göra för att avhjälpa hindren. Exempel på detta är att bidra med kunskap, information och ekonomiskt stöd. Andra exempel är att engagera föreningarna i kommunens arbete och att motivera och stötta föreningarna i deras eget arbete. För de flesta föreningar som svarade på enkäten berodde mängden pengar de var villiga att spendera på energieffektivisering varje år på vad det är som ska utföras och på vad dem tjänar på det. Vissa föreningar svarade att dem inte var villiga att spendera någonting alls eller att dem inte var berörda. Dock var detta uteslutande föreningar som varken hade någon klubblokal eller ägde sin träningslokal. Det fanns många olika åtgärder som kan utföras för att minska föreningarnas energianvändning; från enklare, kostnadseffektiva åtgärder till mer omfattande, investeringskrävande åtgärder. Det fanns även vissa åtgärder som behöver utredas vidare. Beräkningar av energibesparingspotentialen gjordes för några av åtgärderna. Följande värden är de sammanlagda möjliga energibesparingspotentialerna för de åtgärder som beräkningarna gjordes för. Potentialerna visas för de lokaler som studerades i fallstudierna. Eslövs BK:s klubblokal - Upp till 5 541 kWh/år FK Tors klubblokal - Upp till 13 565 kWh/år Gårdstånga och Flyinge IF:s klubblokal - Upp till 732 kWh/år Berga konstgräshall - Upp till 10 kWh/år Stehagshallen - Upp till 25 993 kWh/år Flyingehallen - Upp till 16 522 kWh/år Lönsamhetsutredningar gjordes för de åtgärder där energibesparingspotentialen beräknades. Byte av kvicksilverlampor och halogenspotlights till LED-alternativ och tilläggsisolering av varmvatten-ledningar var lönsamt i alla de studerade fallen. Byte av glödlampor, halogenlampor, T8- och T5-belysning till LED-alternativ var lönsamt i vissa av de studerade fallen. Byte av T8-belysning till T5-belysning och kompaktlysrör till LED-lampor var inte alls lönsamt i dagsläget. I de fallen där byte till LED-alternativ inte var lönsamt kan lönsamhet uppnås i framtiden eftersom det ser ut som att kostnaden för LED-alternativen kommer fortsätta att sjunka. Framtida arbete som bygger vidare på detta examensarbete kan inkludera uppföljning av de besök som gjordes hos de utvalda föreningarna och idrottshallarna. Detta för att se hur dem valt att gå vidare med de föreslagna effektiviseringsåtgärderna. Besök hos fler föreningar och i fler idrottsanläggningar kan även göras för att ge förslag på möjliga effektiviseringsåtgärder. Ett projekt med liknande upplägg som detta examensarbete men med inriktning mot andra typer av föreningar än idrottsföreningar kan också vara av intresse. För en del föreningar kunde ingen energianvändning hittas i energikartläggningen och många föreningar svarade inte på enkäten. Man kan försöka kontakta dessa föreningar för att säkerställa en god kvalitet på de slutsatser som dragits om föreningarnas energianvändning och åsikter.