Efter akut koronart syndrom : faktorer som påverkar livsstilsförändring : en litteraturstudie

Sammanfattning: I bakgrunden beskrivs att akut koronart syndrom (AKS) kan vara relaterad till en osund livsstil och skulle kunna förebyggas genom att avstå rökning, äta balanserad kost, vara fysiskt aktiv och måttlig alkoholkonsumtion. Livsstilsförändring anses som en bidragande faktor till minskning av kardiovaskulär morbiditet och mortalitet samt återinsjuknande av AKS. Målet i vården är att förhindra sjukdomsprocessen, återge livskvalitet till patienterna, motivera till livsstilsförändring samt förhindra återinsjuknande. Patientens engagemang till livsstilsförändring kan påverkas beroende på hur patienten uppfattar allvarlighetsgrad av sinsjukdom, vilket förtydligas med hjälp av health belief model’s (HBM) teori. Studien behövsför att identifiera vilka faktorer som kan hindra eller främja patienter till livsstilsförändring. Sjuksköterskor behöver en ökad kunskap för att stödja patienterna till att uppnå en livsstilsförändring som är hållbar utifrån deras förmågor. Syftet med studien var att identifiera interna och externa faktorer som kan hindra eller främja livsstilsförändring hos patienter efter att ha drabbats av AKS. Metoden som valdes var litteraturstudie för att besvara syftet. Studier publicerade under åren 2008-2018 inkluderades och artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Dataanalysen gjordes utifrån en integrerad analys. I resultat framkom fem kategorier, respektive med åtta underkategorier. Huvudkategorierna var fysiska faktorer, psykologiska faktorer, vilka var interna faktorer samt sociala faktorer, socioekonomiska faktorer och vårdrelaterade faktorer, som var externa faktorer. Familjen och nära anhöriga hade en stor inverkan och skapade motivation genom att stötta patienterna. Patienter med högre utbildning och god ekonomi var mer benägna att leva mer hälsosamt. Hindrande faktorer till livsstilsförändring var hög ålder, komorbiditet och fysiska funktionsnedsättningar. Nedstämdhet och chock av att drabbas av AKS hindrade patienter att göra förändringar, att inte acceptera sjukdomen begränsade patienterna. Familjekonflikter och brist på stöd hindrade en sund livsstil. Patienter med kunskapsbrist som inte insåg sambandet mellan AKS och livsstilsförändring, hade svårigheter att förändra livsstilen. Bristfälligt professionellt stöd och bristfällig uppföljning hindrade en hälsosam livsstil. Slutsatsen av studien var att interna och externa faktorer kan både hindra och främja patienter att göra livsstilsförändringar efter AKS. Det behövs både kunskap och medvetenhet om riskfaktorer till AKS för att kunna främja hälsa och motverka ohälsa. Patientens egna förmåga är beroende av den sociala omgivningen, familj och av vårdpersonalen som har en viktig påverkan i förändringsprocessen. Sjuksköterskan kan tillsammans med patienten skapa individuella förutsättningar att göra livsstilsförändringar, vilket kan leda till ökad livskvalitet och minska risken för återinsjuknande.