Projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnader i ett multikulturellt projekt : En fallstudie genomförd inom mjukvarubranschen

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Karlstads universitet/HandelshögskolanAvdelningen för informatik och projektledning; Karlstads universitet/Karlstads universitet/HandelshögskolanAvdelningen för informatik och projektledning

Sammanfattning:

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.

I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer. För detta är Hofstedes kulturdimensionsteori en vanligt förekommande referensram, vilken är en grov generalisering av olika kulturer. Detta leder in på studiens andra syfte, som innebär att studera om generaliseringarna av kulturer kan användas för att förstå hur projektdeltagare upplever kulturskillnaderna i en multikulturell projektgrupp.

Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie inom mjukvarubranschen, där två indier och två svenskar i en projektgrupp inom mjukvarubranschen har intervjuats. Projektgruppen och respondenterna har befunnit sig i Karlstad, Sverige. Empiri har relaterats främst till Hofstedes kulturdimensionsteori. Med utgångspunkt från analysen har det studerats om Hofstedes teorier kan tillämpas i syfte att få förståelse för projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnaderna i en projektgrupp. Studien är inriktat på multikulturella projekt och tar inte hänsyn till projekt generellt. Endast de kulturskillnader som omfattas av Hofstedes fem kulturdimensioner beaktas. Det finns en sjätte kulturdimension, men den behandlas inte i den här undersökningen.

Hofstedes kulturdimensionsteori visar tydliga kontraster mellan de undersökta kulturerna, men det framgår dock att respondenternas upplevelser av kulturskillnaderna inte är lika tydliga som Hofstedes undersökning åskådliggör. Slutsatsen av detta är att så pass generella beskrivningar av kulturer inte är applicerbara på individnivå, utan passar bättre att tillämpa när stora grupper ska studeras. Under intervjuerna framgår det att de indiska respondenterna upplever att de påverkas mer av kulturskillnaderna i projektgruppen än vad de svenska respondenterna upplever att de själva gör.

Projektdeltagarna upplever att kulturskillnaderna påverkar gruppen främst informellt och inte gällande det formella arbetet. Respondenterna anser inte att kulturskillnaderna påverkar gruppen i någon större utsträckning, vilket troligtvis kan bero på att det finns en viss förkunskap och erfarenhet av varandras och andras kulturer, det vill säga kulturell intelligens. En annan bidragande faktor kan vara att de indiska respondenterna verkar ha en förmåga att anpassa sig till den svenska kulturen och arbetssättet.

För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur kulturskillnaderna i en projektgrupp påverkar projektdeltagarnas samarbete. För att studera påverkan istället för upplevelser, skulle studien troligtvis behöva vara mer omfattande, såsom ett större antal respondenter under en längre tidsperiod.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)