Har skilsmässor negativa konsekvenser för lönen? : En kvantitativ analys på den svenska arbetsmarknaden av skilda och de som skaffat en ny partner

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.