Att ligga som föräldrarna bäddar : En kvantitativ studie om ungdomars sexuella handlingsutrymme

Sammanfattning: Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små.