Livskvalitet hos personer med epilepsi : en litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Sophiahemmet Högskola; Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Bakgrund  Epilepsi är en vanlig neurologisk sjukdom som påverkar det vardagliga livet för de drabbade. Sjukdomen innebär att kända stimuli eller oprovocerade situationer kan leda till plötsliga epileptiska anfall. Generellt delas epilepsi in i tre olika kategorier, generaliserade anfall, fokala anfall och spasm. Vilken kategori en persons epilepsi inkluderas i beror på vilken del av hjärnan som påverkas av epileptisk aktivitet. Den vanligaste behandlingsformen är farmakologisk behandling men även kirurgi kan tillämpas. Att leva med kronisk sjukdom innebär för många en sänkning av livskvaliteten och KASAM.  Syfte  Syftet var att beskriva hur livskvalitet kan påverkas hos personer som lever med epilepsi.  Metod  Datan till denna icke-systematiska litteraturöversikt samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa, samt kvalitetgranskades med hjälp av ett kvalitesgranskningsinstrument modifierat av Berg et al. (1999) och Willman et al. (2016). Litteraturöversikten är en integrerad analys vilket innebär att alla artiklar först är sammanfattade för att fånga dess process och kontext, för att sedan kritiskt granskas och i sin tur avgöra vilka artiklar som hade högst relevans för litteraturöversikten. Resultat Resultatet presenterades under två huvudkategorier som visade sig vara essentiella för livskvalitet vid epilepsi. Dessa huvudkategorier var “Psykologiska aspekter” och “Funktionella aspekter”. Resultatet tyder på att livskvaliteten är lägre hos personer med epilepsi och att det finns många bidragande aspekter till det. Resultatet i litteraturöversikten tyder på att depression var den största bidragande faktorn följt av faktorer som ångest, begränsningar i vardagen och stigma i samhället.  Slutsats  Livskvaliteten hos personer med epilepsi är lägre än hos den allmänna befolkningen. Depression och ångest är vanliga aspekter som påverkar livskvaliteten negativt, även begränsningar i vardagen, biverkningar av antiepileptisk medicin, stigma i samhället har negativ inverkan på livskvalitet. Socialt stöd och användandet av copingstrategier är faktorer som ökar livskvaliteten. Sjuksköterskan behöver arbeta hälsofrämjande för att hjälpa personer med epilepsi att bibehålla eller att uppnå en hög livskvalitet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)