Rättssäker myndighetsutövning och förtroendeskadligt beteende
Sammanfattning: ”Kan vi inte längre lita på dem som vi gett förtroende och makt urholkas samhällets legitimitet. Att bekämpa korruption handlar därför ytterst om att slå vakt om det demokratiska samhället.” Rättssäker myndighetsutövning, förtroendeskadligt beteende samt korruption är nyckelord i uppsatsen. Sverige bedöms i flera undersökningar som ett land utan större problem med korruption och att företeelsen inte anses ha fått något starkare fäste förklaras på olika sätt. Omständigheter som motverkar korruption anses vara allt från traditioner, välfungerande rättsliga, administrativa och politiska system till offentlighetsprincipen och medborgare som inte accepterar korruption. Korruptionsuttrycket innefattar juridiskt i Sverige endast muta och bestickning, själva formuleringen finns dock inte i lagtexterna. Det finns däremot troligen skäl att utvidga begreppet. Utomlands ges det ofta en betydligt mera vidsträckt betydelse. Korruptionsbekämpning i samhället handlar inte bara om att utreda begångna brott, utan liksom vid annan brottslighet om att avvärja nya brott genom förebyggande åtgärder. I det förebyggande arbetet ingår bland annat en bedömning av hur riskutsatt verksamheten är, något som flera myndigheter kritiseras för att inte ha genomfört på ett tillfredsställande sätt. Från mitten av 1990-talet och framåt har det skett en utveckling av synsättet både av vad som betecknas som korruption och hur denna kan förebyggas. Korruptionsforskningen idag handlar också om hur bisysslor, vänskapsrelationer och andra förbindelser och förpliktelser kan påverka hur en tjänsteman agerar i sin myndighetsutövning. Korruptionsdefinitionen utgår ofta från ekonomisk vinning, men inte sällan är det andra mål som eftersträvas. Det kan ytterst förekomma situationer där det enligt Lundquist är ”mycket troligare att ämbetsmännen låter sig styras av sina fördomar, ideologier och begränsade perspektiv än av utsikten att göra ekonomiska vinster” Även om skyddsintresset skiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor är lagstiftningen till stor del gemensam för båda grupperna. Frågor som förs fram är vilken lagstiftning som finns för att skydda det offentliga uppdragets integritet, hur lagstiftaren har resonerat och om lagen är effektiv och fyller sin funktion. Jämsides med detta är det lämpligt att studera vilka omständigheter som ger det offentliga uppdraget speciell status, vilka faktorer som påverkar dess oberoende och hur korruption ska definieras.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)