Kulturstyrning som täckmantel

Sammanfattning: Det primära syftet med studien var att bidra med kunskap om hur kulturstyrning arbetas med och upplevs av organisationsmedlemmar på en offentlig organisation. Ytterligare ett syfte var att genom det kritiska perspektivet som teoretisk lins i analysen också synliggöra vilka underliggande maktmekanismer som föreligger i organisationsmedlemmarnas meningsskapande av kulturen. För att besvara studiens syfte och nå djupgående förståelse för fenomenet kulturstyrning gjordes en kvalitativ fallstudie med intervjuer som metod. Studien utgick från misstankens hermeneutik som ansats vilket var väsentligt för att uppnå syftet om en kritisk förståelse. Resultatet blir ett bidrag till det kritiska forskningsfältet och det kritiska perspektivet på kommunikation då det visar på hur kultur är förbundet till makt och därmed hämmar demokratiska principer. Studiens resultat visar hur en organisation genom kulturstyrning försöker kontrollera medarbetarna att adoptera en verklighetsbild genom framför allt envägskommunikation. Resultatet visar också hur ledningskonstruerade verklighetsbilder - istället för vad som avsetts direkt accepterades av medarbetarna - de facto krockade och sågs stå i motsats till den verkliga kultur som upplevdes. Upplevelserna var istället att kulturen och den styrning som görs aktivt förtrycker och utesluter medarbetarna från att delta i den. Maktsynliggörandet visar därför att både kulturen och kulturstyrningen kantades av underliggande hierarkiska och managerialistiska tankesätt där alla utom ledningen uteslöts från att påverka kulturen. Studien diskuterar även hur resultatet kan ge implikationer på hur kulturstyrning, där ledningen försöker implementera positivt associerade värdeord genom kommunikation blir problematisk eftersom den inte bara bygger på utan också krockar med underliggande maktmekanismer som konstant reproduceras i de verkligheter som konstituerar kulturen. Detta fynd kan ses användas och förstås genom metaforen ”kulturstyrning som täckmantel”. Vidare diskuteras även resultatet ur en emancipatorisk synvinkel, där förslag för hur organisationer aktivt bör ifrågasätta invanda tankemönster och skapa förutsättningar för mer pluralistiska byggstenar inom deras kultur ges.