Hedersrelaterat våld och förtryck. En studie om rättsväsendets hantering av hedersrelaterade mål under 2017-2020

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Denna uppsats har undersökt hur rättsväsendet, närmare sagt åklagarna och domstolarna, hanterar hedersrelaterade mål. Fokus ligger på hur rättsläget och rättstillämpningen har sett ut under tidsperioden 2017-2020. Genom en empirisk undersökning har ett flertal underrättsavgöranden granskats för att kunna säga något om den faktiska rättsliga hanteringen av dessa mål. Eftersom gärningar begångna med hedersmotiv infördes som straffskärpningsgrund i brottsbalken kort inpå uppsatsens skrivande, har det bland annat undersökts om domstolen har beaktat ett eventuellt hedersmotiv i straffskärpande riktning eller inte. Mot bakgrund av att det främst är individer av utländsk härkomst som träffas av straffskärpningsgrunden har det även varit av intresse att undersöka huruvida rättstillämpningen är objektiv och upprätthåller likhetsprincipen. Resultatet av den utförda utredningen diskuteras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och en värdering om allas lika värde oavsett etnicitet. Därefter följer en de lege ferenda diskussion där frågan som ställs på sin spets är om införandet av hedersmotiv som straffskärpningsgrund är tillräckligt utifrån objektivitet-, likhet- och legalitetsprincipen, eller om det finns behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)