EU:S DIREKTIVFÖRSLAG OM HÅLLBAR BOLAGSSTYRNING OCH DESS POTENTIELLA INVERKAN PÅ SVENSK AKTIEBOLAGSRÄTT : FÖRENLIGHET MED GÄLLANDE RÄTT OCH FÖRETAGSLEDNINGENS SKYLDIGHETER I LJUSET AV FÖRSLAGET

Sammanfattning: Svenska aktiebolag som verksamhetsform har historiskt sett presumerats syfta till att maximera värdet på aktierna och generera utdelning till aktieägarna. Detta synsätt återspeglas i aktiebolagsrätten av det indirekta vinstmaximeringssyfte som stadgas i 3 kap. 3 § ABL. I skrivande stund har EU-kommissionen antagit ett direktivförslag avseende hållbar bolagsstyrning och väntar nu på att Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ska godkänna förslaget. Direktivförslaget grundar sig på en studie som genomfördes av EY som visade att aktiebolag inom EU uppvisar en tydlig tendens att fokusera på kortsiktig vinning till förmån för aktieägare på bekostnad av långsiktiga aspekter som hållbarhet.I och med att svensk aktiebolagsrätt i dagsläget är utformad utifrån presumerad vinstmaximering syftar uppsatsen till att utreda hur svensk rätt, svenska noterade aktiebolag och den svenska bolagsstyrningsmodellen kan komma att påverkas om direktivförslaget antages och vilka faktiska åtgärder bolagsledningar i de bolag som träffas av direktivet kan bli tvungna att vidta. Direktivförslaget tar sikte på att reglera ett flertal, av EY, utpekade grundorsaker till short-termism. Det anges bland annat att aktiebolagen måste upprätta övervakningsförfaranden som tillser regelefterlevnad i såväl den egna verksamheten som värdekedjan. Bolagen ska även ansvara för att identifiera och reducera negativa effekter som verksamheten medför samt bereda berörda intressenter möjlighet att lämna synpunkter som måste beaktas innan företagsledningen fattar beslut för bolagets räkning. I förekommande fall ska även ett samrådsförfarande genomföras med nämnda intressenter. Om direktivförslaget antages kan det komma att väsentligen förändra aktiebolagslagens utformning i grunden. Lagstiftaren måste ta ställning till om det nu gällande vinstmaximeringssyftet går att tillämpa parallellt med de nya hållbarhetskraven eller inte. Det indirekta vinstsyftet i ABL är formulerat såtillvida att det finns utrymme för syftespluralism i teorin, men i praktiken uppstår en rad olika problem om vinstmaximeringssyfte ska kombineras med långsiktiga hållbarhetskrav. Om syftespluralism införs kan ledningen hamna i till synes omöjliga situationer där inget beslut harmonierar med båda syftena. Det kan även argumenteras för att bolagsledningar inte längre skulle gå att ställa till svars för sitt beslutsfattande så länge besluten går att härleda till antingen vinstmaximering eller hållbarhet.Ett annat problem som direktivförslaget medför är att interna och externa intressenter, i förekommande fall utan ekonomiskt incitament, får mer inflytande i bolagets löpande verksamhet än aktieägarna. Detta torde ytterligare accentuera fragmenteringen mellan aktieägare och bolagsledningen. De berörda intressenterna kan även ha skilda åsikter, varpå samrådsförfarandena kommer bestå av ett flertal intressekonflikter intressenterna emellan, utöver de konflikter som redan uppstår till följd av målkonflikten mellan vinstmaximering och hållbarhet.Sammanfattningsvis medför direktivförslaget enbart fler skyldigheter för bolagen och ett utökat ansvar för företagsledningarna, i de fall ansvar kan utkrävas, utan att någon form av ekonomiskt eller på annat vis positivt incitament för regelefterlevnad erbjuds. Direktivförslaget kan av, bland annat, ovanstående anledningar leda till att färre aktörer inom näringslivet är beredda att åta sig styrelseuppdrag samtidigt som aktiebolagen får svårare att attrahera kapital.