Den organiserade idrottens betydelse för spontanidrott : En kvantitativ studie om högstadieelevers spontanidrottande

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien har varit att jämföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jämfört med elever som inte är föreningsaktiva. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Vilka olika spontanidrotter ägnar sig elever åt på fritiden? Hur ofta ägnar sig eleverna åt spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna någon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott?

Metod

I studien använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i årskurs 6-9, fördelat på två skolor i södra delen av Stockholm läns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori.

Resultat

Totalt sett visar resultatet på att det finns tydliga skillnader när det gäller utövande av spontanidrott beroende på om du är föreningsaktiv eller inte. Framförallt finns det skillnader vad gäller deras spontana idrottsutövande på fritiden. Inom ramen för skoldagen är skillnaden inte lika stor. Den vanligaste spontanidrotten på fritiden är för de icke föreningsaktiva promenad och löpträning och för de föreningsaktiva löpträning och fotboll. Under skoldagen är fotboll den vanligaste aktiviteten och även den spontanaktivitet där det är som störst skillnad mellan grupperna. Förutom fotboll är den vanligaste spontanaktiviteten inom ramen för skoldagen promenad, "annat", basket och bordtennis. De föreningsaktiva är även mer aktiva inom friluftsliv, där de dominerar fyra av aktiviteterna och är procentuellt sett mer aktiva. Vandring i naturen och klättring är de enda av de i svaren förutbestämda aktiviteterna där det inte är någon skillnad.

Det finns tydliga skillnader mellan grupperna när det gäller i vilken typ av miljö spontanidrottandet på fritiden sker. Fotbollsplan, idrottshall och näridrottsplats dominerar de platser där de föreningsaktiva eleverna utövar sin spontanaktivitet. Däremot är skatepark och lekpark de miljöer där de icke föreningsaktiva eleverna återfinns. Även under ramen för skoldagen är skillnaderna desamma, enda undantaget är lekparken som inte visar någon tydlig skillnad. De föreningsaktiva eleverna är i större utsträckning aktiva på fritiden tillsammans med sina föräldrar: om eleven är aktiv tillsammans med dina föräldrar så är han/hon även aktiv inom en föreningsidrott.

Slutsats

Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi dragit följande slutsatser: Föreningsaktiva ungdomar är mer fysiskt aktiva på sin fritid, både vad gäller spontanidrott och utövande av friluftsaktiviteter. Ungdomar som genomfört träning, motion eller friluftsaktivitet med sina föräldrar är också i större utsträckning föreningsaktiva och mer aktiva på sin fritid. Hos de föreningsaktiva eleverna är fotboll den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Hos de icke föreningsaktiva eleverna är promenad den populäraste aktiviteten att utöva på sin fritid och under skoldagen. Fotbollsplanen är den miljö som är mest använd i samband med spontanidrott, och är den miljö för spontanidrott som ungdomarna vill ha mer av.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)