Det låter sig inte göras om du ser sur ut – En kvalitativ studie om elevers villkor och framtid på ett högskoleförberedande- respektive ett yrkesprogram på gymnasiet.

Sammanfattning: Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur relationen mellan arbetsmarknaden ochutbildning kommer till uttryck i lärares tal om sin undervisning i ett yrkes- respektive ett högskoleförberedandeprogram.Studiens huvudfråga har varit hur några lärare beskriver hur de tänker kring bedömning i kursen kommunikation.Detta relativt mellan de elever som går yrkesprogrammet barn och fritid (BF) och det studieförberedandesamhällsvetenskapsprogrammet (SA), samt vad dessa tankar kan tänkas få för konsekvenser för dessaelevgruppers framtid.Det material som studien använt sig av är kvalitativa intervjuer med sex olika lärare. De har blivit intervjuadekring det obligatoriska kursmomentet presentation i kursen kommunikation i förhållande till innehåll ochbedömning. Materialet har analyserats utifrån Bernsteins begrepp vertikal- och horisontell diskurs samtklassifikation och inramning. Resultatet har också reflekterats genom Bourdieus kulturella kapital.Resultatet visar på att trots att kursen har samma kunskapskrav oavsett gymnasieprogram, så styr programmensexamensmål utformningen av presentationsmomentet genom programmens olika förhållningssätt. På BF knytspresentationsmomentet till elevernas blivande yrken och stor vikt läggs vid att eleverna blir godakommunikatörer. På SA ställs det i stället högre krav på att innehållet i presentationerna ska vara välgenomarbetade och reflekterade. Genom sina presentationer får eleverna där i stället träna sig i att blikommunikativa teoretiker. Studien visar på att den nya gymnasieskolan leder till ökad differentiering mellanungdomars kunskaper. Differentieringen handlar om hur elevernas kunskaper är organiserade som antingenkontext- eller icke kontextbundna; så kallade horisontella- eller vertikala diskurser. För en elev från BF innebärdetta att de erhåller kunskaper som gör att de blir konkurrenskraftiga inom sitt yrkesområde. Däremot kan de hasvårt att använda sig av sina kunskaper utanför sitt yrkesområde. Eleverna på SA erhåller i stället mer generellakompetenser där de blir duktiga i att se konsekvenser och får möjligheter att träna upp sina analytiska ochreflekterande förmågor vilka krävs för att klara högskolan.Förståelsen för hur elevers kunskaper i dagens gymnasieskola är organiserade gör att vi som blivande lärare harmöjligheter att arbeta för att bredda elevers kunskaper och möjligheter; oavsett program.