Rätten till arv- En komparativ utredning om det svenska och det engelska rättsystemens syn på bröstarvingars rätt att ärva

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Sanna Nilsson; [2013]

Nyckelord: Arvsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: I denna uppsats jämförs den svenska och den engelska arvsrätten, med inriktning på bröstarvingars rätt att ärva. Syftet med uppsatsen är dels att redogöra hur båda systemen ser ut, dels att utreda vilka likheter och skillnader som finns mellan systemen. Även nutida diskussioner om laglott och testamentationsfrihet tas upp för att utreda om det kommer ske en eventuell förändring i det engelska eller svenska systemet. Laglotten har funnits i Sverige sedan medeltiden och är väletablerad i vårt rättsystem. Den dök upp i rättsliga sammanhang under 1600-talet då Svea Hovrätt skrev om den i sitt betänkande över testamentationsrätten. Det var först på 1800-talet som laglotten lagstadgades. England har också haft en variant av laglotten. Fram till 1500-talet fick man inte testamentera bort fast egendom eftersom denna skulle stanna inom släkten. År 1540 infördes dock absolut testamentationsfrihet. Idag finns det inte så många likheter mellan Sverige och England gällande testamentationsrätt/laglott. Även om det pågår en del debatter i Sverige om kvarhållandet av laglotten så verkar det fortfarande som de flesta vill behålla den. I England finns en familjestadga från 1975 som på ett sätt påminner om laglotten. Med denna stadga kan engelska domstolar jämka testamenten som är orimliga och lämnar närstående i en ekonomiskt svår situation. Dock har tillämpningen av stadgan fått en del kritik och det verkar som majoriteten i England vill ha en så absolut testamentationsfrihet som möjligt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)