"En ensam kvinna är bara en slav men tusen systrar kan ställa krav" : En komparativ analys av tre svenska feministiska tidskrifter med utgångspunkt i Karlyn Kohrs Campbells teori om kvinnorörelsens retorik.

Sammanfattning: Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen. Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är. Detta inte minst med tanke på feminismens utveckling under de senaste decennierna. Den självklara frågan blir då om den feministiska retoriken också genomgått en liknande utveckling. För att få en närmare överblick över hur utvecklingen sett ut har jag valt att utgå från tre svenska feministiska tidsskrifter där varje tidsskrift får symbolisera ett decennium; Kvinnobulletinen från 70-talet, Ottar från 80-talet och Bang från 2000-talet.   Med utgångspunkt i en artikel från varje tidsskrift har jag analyserat huruvida dessa tidskrifter ansluter respektive avviker från Karlyn Kohrs Campbells feministiska kvinnogruppsretorik, samt även om det går att se en förändring över tid. I denna process har jag även uppmärksammat om och hur de texter jag studerat ansluter respektive avviker från den klassiska manliga retoriken, eftersom vad som här förenklat kan kallas för den ”manliga” respektive ”kvinnliga retoriken” i viss mån är motsatspar. Den kvinnliga retoriken har definierats i relation till den manliga, vilket också har skapat en följdfråga, huruvida det går att finna en hybrid mellan dessa retoriska teorier/strategier. Slutligen diskuteras skillnader och likheter i de tre feministiska tidskrifternas retoriska tillvägagångssätt.