”Pippi Långstrump är så mycket mer än Elsa och Anna” - En studie om förskollärares förhållningsätt till barns populärkultur

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Populärkultur är i och med det digitaliserade samhället mer tillgängligt för barn numera än tidigare. Detta gör populärkulturen kontroversiell och skapar således konflikter angående huruvida vilka populärkulturella influenser som ska få ta plats och användas i förskolans kontext. Studiens syfte är att beskriva och diskutera fem förskollärares förhållningssätt till den populärkultur som barn tar med sig in i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare förhåller sig till eventuella konflikter som kan uppstå kring vad som är ”lämplig” kultur. Våra frågeställningar är menade att ligga till grund för att uppnå vårt syfte. Vi använder oss av Bourdieus begrepp habitus för att förklara och urskilja förskollärares förhållningssätt. Metodvalet i form av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är den vi anser mest lämpad för att få så rättvis bild av vår undersökning som möjligt under rådande omständigheter. Vårt resultat visar att kombinationen av det aktuella fältet i detta fall, förskolan och förskollärare som yrkesgrupp med normer och regler samt förskollärarens kulturella kapital, det vill säga kulturvanor, utbildning, bakgrund och värderingar ligger till grund för förskollärarens habitus. Det innebär i sin tur att förskollärarens habitus/inre röst talar utifrån hens erfarenhet, minnen, uppväxt och bakgrund och påverkar inställningen och skapar skillnaden mellan tillåten och mindre tillåten populärkultur. Vår studies bidrag är att synliggöra hur den enskilde förskollärarens habitus, kulturella kapital samt det sociala fältet påverkar hur populärkulturen används i verksamheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)