Kvinnorabatt - En analys av den rättsliga bedömningen av kvinnliga gärningsmän vid grova våldsbrott

Sammanfattning: Sammanfattning Denna uppsats behandlar det som kommit att kallas ”kvinnorabatt”, gällande kvinnor i egenskap av gärningsmän vid grova våldsbrott ur perspektivet likhet inför lagen. För att se till detta har en mängd variabler beaktats och analyserats, för att genom ett bredare perspektiv finna vad en sådan eventuell särbehandling kan bero på. Att kvinnor särbehandlas inom rättsväsendet uppmärksammades särskilt år 2007 då Åklagarmyndigheten publicerade en rapport angående påföljder vid vissa våldsbrott. T.ex. fann Åklagarmyndigheten att kvinnor inte döms till fängelse i samma utsträckning som män blir när män dömts för liknande brott, utan istället till t.ex. skyddstillsyn. Olika källor har även behandlat allvarlig psykisk sjukdom, och menar att kvinnor lättare bedöms ha lidit av en allvarlig psykiskt störning. En diskursanalys har gjorts för att försöka spåra olika tendenser vid den rättsliga bedömningen när män liksom kvinnor står åtalade för grova våldsbrott. I detta arbete har även särskilt granskats rådande normer, domskäl och däri angivna motiveringar, straffmätningar och påföljdsval. Arbetet omfattar även vidare granskningar, så som kvinnliga våldsbrottslingar historiskt sett liksom kvinnorollen i våra dagar, för att se om historien satt spår i vårt nutida svenska rättssamhälle. Kvinnor ses ofta som ett slags offer även i egenskap av gärningsman vid grova våldsbrott. Ofta beaktas förmildrande omständigheter, särskilt 29 kap. 3 § 5 p. BrB. Faktorer så som kroppsstorlek poängteras i fall där en kvinna angripit en man, som ett argument för att nödvärnsrätt kan ha förelegat men inte när en man är ett offer för en kvinnas eller annan mans våld. Domstolar bedömer även variabler så som hur gärningsmannen uttryckt sig vid brottstillfället, alkohol- eller drogpåverkan samt föregående våld i relationen olika och tillmäter dem olika stor tyngd vid sin bedömning. Det finns även forskning som visar på att vackra och typiskt kvinnliga gärningsmän får mildare straff, speciellt om domaren är en man. Kort sagt fann författaren att det görs skillnad mellan män och kvinnor i vissa fall, när de står åtalade för grova våldsbrott.