Implementering av värdeflödesanalys inom processindustrin : En nulägeskartläggning av en produktfamiljs flöde i syfte att effektivisera flödet genom eliminering av icke-värdeskapande aktiviteter samt slöserier

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Logistik och verksamhetsledning

Sammanfattning: Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur en värdeflödesanalys kan användas för att effektivisera en produktfamiljs flöde inom processindustrin. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar: Hur kan ett nuvarande flöde kartläggas i processindustrin genom en värdeflödesanalys? Vilka typer av icke-värdeskapande aktiviteter och slöserier kan identifieras genom en värdeflödesanalys? Hur kan ett önskat framtida flöde utformas i processindustrin genom en värdeflödesanalys och vilka förbättringsverktyg kan användas för att uppnå det önskade flödet? Metod – För att möjliggöra ett besvarande av studiens frågeställningar har en kvalitativ studie med en induktiv ansats utförts. Studien inleddes med en förstudie för att skapa en tydligare bild av ämnet samt problemområdet. Vidare utfördes en litteraturstudie i syfte att identifiera tidigare kunskap och forskning inom det beaktade ämnesområdet. Därefter samlades empiriska data in genom en fallstudie där metoderna intervju, observation och dokumentstudie använts. Insamlade data och teori har vidare analyserats genom mönsterpassning och genererat ett resultat. Resultat – Studien påvisar att en värdeflödesanalys kan användas inom processindustrin för att effektivisera en produktfamiljs flöde. Studiens resultat påvisar att tillvägagångssättet av en värdeflödesanalys inom processindustrin skiljer sig till viss del från tillvägagångssättet inom diskret industri. Studiens värdeflödesanalys har möjliggjort identifiering av icke- värdeskapande aktiviteter samt slöserier i en produktfamiljs flöde. Genom identifiering av brister i flödet har ett önskat framtida flöde utformats där de brister som påverkar flödets effektivitet mest har minimerats. Önskat framtida flöde bidrog till att förbättringsförslag presenterades angående vilket förbättringsverktyg fallföretaget bör använda för att motverka respektive brist. Utförd värdeflödesanalys i studien påvisar att en produktfamiljs ledtid kan minskas vilket medför att leveranstid till kund kan reduceras. Implikationer – Tidigare studier påvisar att metoden värdeflödesanalys är universellt lämpad inom processindustrin, dock krävs fler studier för att stärka hur metoden bör tillämpas. Studiens resultat redogör för hur ett utförande vid implementering av en värdeflödesanalys kan tillämpas och genom ett gynnsamt resultat stärks teorin angående implementering av värdeflödesanalys inom processindustrin. Studiens utförda värdeflödesanalys kan användas som underlag av andra verksamheter vid effektivisering av ett flöde. Verksamheter inom processindustrin kan också applicera presenterade förbättringsverktyg vid identifiering av liknande icke-värdeskapande aktiviteter samt slöserier. Begränsningar – Värdeflödesanalysen har anpassats efter fallföretagets omständigheter och studiens resultat kan därmed ha påverkats, vilket begränsar studiens tillämpning till verksamheter med liknande förutsättningar. Ytterligare en begränsning är att studien enbart studerat ett fall med en analysenhet och ett bredare perspektiv hade kunnat erhållas om fler fall respektive analysenheter undersökts.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)