Checklista för uppstart av husbyggnadsprojekt : Ett verktyg framtaget med hjälp av NCC för entreprenörer och projektörer i tidigt skede av produktionen

Sammanfattning: Innan första spadtaget tas vid en nybyggnation, finns det vissa förpliktelser byggherren tvingas beakta. Beroende på placering av fastigheten finns det olika anmälningar att utföra och tillstånd att söka. Anmälningarna kan skilja sig om det är innanför detaljplanerat område eller utanför. Nybyggnationen ska följa Plan- och bygglagen, Miljöbalken och myndigheters föreskrifter. Det är en stor omfattning av moment som skall genomföras med anledning av förpliktelser byggherren har vid uppstart av byggnadsprojekt. Om något av momenten försummas kan hela projektet tvingas att stanna av. Att komma ihåg alla moment eller att veta om de är relevanta är en svårighet för byggherren. I moderna entreprenader landar fler och fler av byggherrens uppgifter på entreprenören och det blir därför deras ansvar. I samarbete med företaget NCC utformades inom detta examensarbete en checklista som skall underlätta uppstarten av nybyggnationsprojekt inom husproduktion. Listan skall resultera i förståelse om varför momentet fordras och vilken lag, förordningen eller föreskrift den uppfyller. Checklistan är relativt generell för husbyggnad, men den är mer direkt användbar för bostadshus och liknande relativt enkla byggnader. Arbetet grundades i två studier, en studie om checklistans innehåll och en den aktuella studien. Studien om checklistans innehåll analyserade de krav som finns enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Den analyserade även interna dokument från NCC:s interna portal. Den aktuella studien bestod av intervjuer med sex personer i branschen för att få åsikter om checklistans uppbyggnad. Studierna resulterade till information om kraven och åsikter från respondenterna. Det bidrog till innehållet och uppbyggnaden av checklistan som skall göra det lättare för användaren att starta upp ett projekt. Den ger en överskådlig bild på vad som ska genomföras, när det ska vara klart, vem som ska utföra uppgiften och vem som ansvarar för att det blir gjort. Den ger även ytterligare uppgifter om varit kraven kommer ifrån samt en kort förklaring om varför kravet ska utföras eller varför det förekommer. Den skall även främja kommunikation mellan medarbetarna i och med att den talar om vem som ska utföra vad och vem som faktiskt ansvarar för uppgiften. Den är simpelt uppbyggd för att öka användarvänlighet. Checklistan skall även kunna vara enkel att ändra av den orsaken till att alla projekt skiljer sig åt och att kraven kan komma att ändras med tiden. Den ska ge användaren möjlighet att lägga till egna punkter eller ta bort de som inte behövs. För mer komplicerade husbyggnadsprojekt kan listan behöva kompletteras med ytterligare punkter. I diskussionskapitlet diskuteras eventuella andra metoder som skulle kunna ge annorlunda resultat. Att förändra den aktuella studien hade gett störst inverkan på resultatet. Att utöka den aktuella studien och använda fler respondenter med olika yrkesroller skulle kunna bidragit till en annorlunda upplagd checklista. Den aktuella studien gjordes med anställda på NCC eftersom det är de som i första hand skall använda checklistan. Diskussionen behandlade även respondenternas och författarnas tankar om kraven som finns inför uppstart av projekt. Dessa tankar jämfördes och skillnaden mellan ålder/erfarenhet och åsikter analyserades. Slutsatsen av arbetet är att checklistor är en viktig och användbar del i byggbranschen. För att de ska fungera på bästa sätt ska de vara konkreta och okomplicerade. Olika typer av checklistor används flitigt i byggnadsbranschen och tjänstemännen som intervjuades ansåg att checklistan som genereras i arbetet kommer hjälpa dem i sitt yrke. Checklistan behöver efter arbetet prövas i verkligheten för att se om den fungerar på tänkt vis.