De andra hos Merleau-Ponty : Om fenomenologisk intersubjektivitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för kultur och kommunikation

Sammanfattning:

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.

Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld?

Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)