Att investera i hyresrätter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrättsproduktion

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Sektionen för ekonomi och teknik (SET); Högskolan i Halmstad/Sektionen för ekonomi och teknik (SET)

Sammanfattning:

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrätter för att möta efterfrågan på marknaden.

Bostadsbristen grundas i en för låg hyresrättsproduktion med höga kostnader och en

ständig befolkningstillväxt. Bristen leder till att människor behöver ta både andra- och

tredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. Många

människor är på grund av olika sociala och ekonomiska förutsättningar hindrade från att

äga sin fastighet och alternativet är att bo i hyresrätt. 135 Svenska kommuner uppger idag

att det finns brist på bostäder i deras områden och det är en ökning sedan 1990-talet. Det

kommer att behövas 50 000 nya lägenheter i 16 år framåt för att få bukt med bristen på

bostäder. Bristen på hyresrätter är främst centraliserad i städer med högskolor, universitet

och en av orsakerna är expanderingen av studieplatser. Målet med uppsatsen är att

klargöra en planerad produktion ur ekonomiska och sociala aspekter samt hur

investerarna väljer att acceptera eller förkasta ett projekt. Fyra faktorer behandlas:

produktionskostnader, hyresregleringar, vinst i hyresrättsproduktion och investeringsrisk.

Problemformulering: Hur resonerar privata och kommunala bolag kring

investeringsbesluten vid nyproduktion av hyresrätter?

Syfte: Syftet är att undersöka privata och kommunala bolags resonemang kring

nyproduktion av hyresrätter och olika investeringsbeslut som framkommer under

processens gång, samt framhäva den skillnad som finns mellan privata och kommunala

bolag och hur investerare fattar beslut kring produktion eller inte.

Metod: I uppsatsen har vi utgått från en deduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har

använt sekundärdata till teorikapitlet och primärdata till empirin. Primärdata samlades in

genom öppna, personliga intervjuer med företagen Derome, HFAB samt Varbergs

Bostad.

Slutsats: De tre bolagen har i grunden lika resonemang och tankar då de agerar på samma

marknad. Skillnaderna är att Derome är privatägt och det influerar deras åsikter på ett

annat sätt än de två kommunala bolagen, som har ett socialt ansvar. Bolagen påverkas i

stora drag på samma sätt av produktionskostnaderna förutom skillnaden i

markanskaffning hos de privata och kommunala bolagen. En reformering av

hyreslagstiftningen hade genererat ett snabbare kassaflöde för investerarna och

produktion av hyresrätter hade kunnat öka. Vinstberäkning är ett individuellt val från

företag till företag men lönsamheten styr företagen till att hellre producera bostadsrätter

på grund av att det genererar snabbare kassaflöden. Dock är det stor skillnad mellan

bolagsformen då kommunala bolag har ett socialt ansvar att producera hyresrätter vilket

inte privata bolag har. Risk beror på var i länet företagen befinner sig samt om det är

kommunalt- eller privatägt. En annan skillnad är riskprocedurens storlek som grundas i

hur stor marginal för misstag som företagen har.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)