Att kratta manegen : En studie om lärares syn på extra anpassningar i svenskämnet

Sammanfattning: Denna kvalitativa studie med ett sociokulturellt perspektiv har till syfte att undersöka lärares syn på extra anpassningar i klassrummet. En utgångspunkt för studien är Skolverkets skrifter om extra anpassningar, - och en granskning genomförd av Skolinspektionen. Tidigare forskning berör områdena inkludering, synligt lärande, akademisk självbild samt framgångsrik läs- och skrivundervisning. Datainsamlingen omfattar sex klasslärare verksamma i årskurs 4 som i semistrukturerade intervjuer har berättat om sin syn på extra anpassningar i ämnet svenska. Vi har behandlat frågeställningar som bland annat rör anpassningarnas utformning och hur lärare skaffar sig kunskap kring hur anpassningar utformas framgångsrikt. Våra data har analyserats genom tematisk analys. Det framkommer att lärarna upplever sig ha god kunskap kring vilka elever som bör ha extra anpassningar och hur anpassningar ska utformas. Extra anpassningarna uppfattas som en väg att på ett inkluderande sätt arbeta med elevers kunskapsutveckling genom förändringar i lärmiljön. Samarbete med kollegor eller elevhälsoteamet (EHT) upplevs viktigt medan skolledning - och föräldrasamarbete har en mindre roll. Elevens delaktighet i utformandet av och arbetet med de extra anpassningarna är oftast liten. Dokumentationen sägs ha minskat med de extra anpassningarnas införande, men det finns brister gällande dokumentation och utvärdering. Läslyftet nämns som en källa till kunskap om forskning och litteratur kring framgångsfaktorer, ett område där lärarna uttrycker att de inte är särskilt insatta. I studien framkommer såväl goda exempel som utvecklingsmöjligheter - och framförallt många tankar om upplevelser kring arbetet med extra anpassningar. Nyckelord: specialpedagogik, extra anpassningar, framgångsfaktorer, lärares upplevelser, sociokulturellt perspektiv.