"Hur går det för tjejen" : Om konstruktioner av genus i Försvarsmakten

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten.   FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen.   Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken. Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll. Enligt Burr är diskurser meningsskapande och ett sätt att representera oss själva och i en social praktik, det är något som konstrueras genom vad vi säger, känner, önskar och vad vi faktiskt gör.   Vad gäller jämställdhet på organisationsnivå (Kanter, 1993), exempelvis mellan olika grupper och på interaktionsnivå (West och Zimmerman, 1987) d.v.s. i det mellanmänskliga samspelet, så kan vi med vår studie samtidigt hävda att genusperspektiv i den svenska Försvarsmakten släpar efter. Vi har funnit att de anställda, särskilt kvinnor i Försvarsmakten, utvecklar olika strategier för att överleva eller för att accepteras i den faktiska genusregimen (Acker, 2006, Connell, 2009). Denna praktik kan vara problematisk för både män och kvinnor. Att anmäla missförhållanden relaterat till genus kan vara problematiskt eller t.o.m. försummas.   Datainsamlingen är baserad på både skriftliga policytexter som uttrycks av Försvarsmakten, men även på intervjuer utförda med både kvinnor och män, militärer och civila. Intervjuerna och texterna har dekonstruerats och analyserats diskursivt. Mot bakgrund av vår studie argumenterar vi att olika diskurser kan påverka hur genus uttrycks i samspelet mellan människor och för hur genus konstrueras i de dagliga praktikerna. Denna studie är kritisk, men även positiv till Försvarsmakten relaterat till myndighetens arbete för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.