Det oreflekterade regerar. En kvalitativ studie om systematiskt arbetsmiljöarbete och genus inom en kommunal omvårdnadsförvaltning
Sammanfattning: Syftet med denna studie var att beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet i en kommunal offentlig omvårdnadsförvaltning och undersöka hur genusperspektivet genomsyrar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden som användes var kvalita¬tiva intervjuer med respondenter på olika befattningar inom förvaltningen i kombi¬nation med studier av policydokument som användes i det systematiska arbetsmiljö¬arbetet. Analys av resultaten har utförts genom inspiration från manifest innehålls¬analys då jag utifrån den utskrivna texten skapat meningsbärande enheter och sedan kategoriserat dessa. I studien resulterade detta i nio underkategorier och tre huvud¬kategorier där de senare benämns: Struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, inflytande delaktighet och egen arbetssituation samt hemtjänsten som arena för det systematiska arbetsmiljöarbetet. De viktigaste fynden i studien antyder att det fanns en skillnad mellan in¬tentionerna om arbetsmiljöarbetet hos policyskapare och ar¬betsledare högre upp i organi¬sationen och hur deltagarna i den här studien beskrev sitt arbete. Vidare beskrev respondenterna en komplex chefsroll med hög arbetsbe¬lastning och knappa resurser som inte alltid parerade med den vilja och ambition som fanns för att göra det bästa för alla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett annat viktigt fynd är att hemtjänsten som arena synes vara omgärdad av ett högt staket av genusföreställningar, där dessa ständigt byggs på och förstärks i det dag¬liga arbetet. Under huvudkategorin hemtjänsten som arena för det systematiska arbetsmiljöarbetet lyftes tre underkategorier fram som på ett levande sätt speglade respondenternas svar. Dessa var: Kompetens för förändring, konstruerande av genus i arbetsmiljön samt könets betydelse. I studien presenteras även en hypotetisk modell för hur ar¬betsmiljö- och jämställdhetsarbete kan behöva integreras för att uppnå en optimal arbetshälsa i organisationen. Med utgångspunkt i Hirdmans genusteorier och Martins undersökningar om hur genus konstrueras på arbetsplatsen, samt tidigare forskning har resultatet kunnat förtydligas och analyseras i ett större sammanhang.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)