Skyddsregeln i 12 kap 55§ 5 st JB : - uppfyller den sitt syfte eller bör lagstiftningen förändras?

Sammanfattning: En hyresgäst som hyr en bostadslägenhet har ett direkt besittningsskydd vilket innebär atthyresgästen som huvudregel har rätt att få hyresavtalet förlängt. För att hyresgästen i praktikenska ha en ekonomisk möjlighet att bo kvar i lägenheten, det reella besittningsskyddet,finns det en bestämmelse som anger att om tvist avseende hyran uppstår ska denna fastställastill skäligt belopp. Den 1 januari 2011 trädde två lagändringar vilka har en väsentlig betydelse för fastställandetav skälig hyra i kraft. I samband med lagändringarna förutsågs skälig hyra avseende mångalägenheter kunna bli väsentligt högre och hyresgästens reella besittningsskydd därav kunnaurholkas. I syfte att hindra detta infördes därför den 1 januari 2011 en skyddsregel i 12 kap.55 § 5st JB. Bestämmelsen ger hyresgästen en möjlighet att, i det fall skälig hyra bestäms tillett väsentligt högre belopp än den tidigare satta hyran, begära att hyran under en skälig tidska betalas med lägre belopp. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida motivet med skyddsregeln i 12 kap. 55 § 5st kananses uppfyllt. För att kunna besvara detta redogörs för när skyddsregeln är tillämplig samtvilken möjlighet hyresgästen enligt lag har att motsätta sig hyreshöjningar i andra fall. Ett problem är att skyddsregeln inte är tillämplig i det fall skälig hyra bestäms till ett högrebelopp till följd av standardhöjande åtgärder, till vilka hyresgästen eller hyresnämnden gettsitt godkännande till. Praxis visar på att hyresgästen i praktiken många gånger inte har någonmöjlighet att motsätta sig att sådana åtgärder vidtas i samband med en större ombyggnation. Syftet med skyddsregeln kan därför i sin helhet inte anses vara uppfyllt. En lämplig åtgärdär enligt författaren att ge hyresgästen en möjlighet att själv komma med förslag till ombyggnation,vilka hyresnämnden ska godkänna om dessa är rimliga.