Avlagda kläder - avfall eller resurs? : En enkätundersökning om hur studenter motiverar sin användning av olika klädavfallsmetoder

Sammanfattning: Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier.