Att etablera och integrera i Sverige : En studie utifrån nyanländas perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013); Karlstads universitet/Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013)

Sammanfattning: Utifrån ett historiskt perspektiv är Sverige ett land som människor från olika delar av världen invandrat till. Framförallt under 1900-talet ökade invandringen till Sverige, inte minst under 1960-1970 talet där vi kan urskilja en kraftig ökning av arbetsinvandring. Under denna tidsperiod hade utrikes födda personer högre sysselsättningsgrad än infödda. Idag har utrikes födda en lägre sysselsättningsgrad än personer som är födda i Sverige (Björkman 2003).   Vidare är invandring och integration enligt väljarna den viktigaste frågan inför valet 2018. Stor grupp av människor som flytt från krigsdrabbade Syrien och det politiskt instabila Eritrea och Somalia har till följd gjort att frågan är mer aktuell än någonsin. Bara under 2016 sökte 160 000 personer asyl till Sverige. I samband med detta växer högerpopulistiska röster runt om Europa, däribland i Sverige (Turesson 2017).   Regeringens insatser för nyanländas etableringsprocess skall enligt etableringsreformen bestå av en personlig plan för att uppnå ett konkret mål - ett arbete. Det som är sociologiskt intressant i denna etableringsprocess enligt oss är att undersöka nyanländas egna upplevelser, både vad gäller deras möjligheter till ett arbete men också sociala dimensioner som har betydelse för deras etablering och integrering. Omgivningen är av stor betydelse för att de nyanlända skall få ett arbete och för att de skall trivas i det nya landet Sverige. Tyvärr är det många som invandrat till Sverige som blir deprimerade och får en försämrad hälsa då de känner sig utanför, ensamma och upplever att det saknar inflytande. Både vad gäller deras egen situation men också i samhället (Hadziabdic & Sandström, 2006). Idag tar det upp till tre gånger så lång tid att få ett arbete och att försörja sig än vad det gjorde under slutet på 1900-talet. Hela 60 procent av de män som invandrat till Sverige under 1980-talet hade ett arbete efter två till tre år, medan det tog upp till fem år för kvinnor under samma tidsperiod. Idag tar det upp till nio år för män och upp till tolv år för kvinnor, trots allt flera av dem som fått uppehållstillstånd i Sverige både har utbildning och arbetslivserfarenhet inom bristyrken (Lucas 2018), Etablering- och integreringsproblematiken är ett erkänt problem idag och ligger som tidigare nämnts högt upp på den politiska agendan inför valet 2018. Men vad känner de personer som kommer till Sverige? Vilka svårigheter och utmaningar är det som de nyanlända möts av egentligen? Trots att det är ett högaktuellt ämne i den politiska debatten saknas de nyanländas perspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)