Förstföderskors och omföderskors erfarenheter av faktorer som påverkar amningslängden - en enkätstudie

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att främja amning och informera samhället om amningens fördelar. Sedan 2010 har amningsfrekvensen avtagit under barns första sex levnadsmånader och det är av största vikt att undersöka vilka faktorer som är bakomliggande till den nedåtgående amningstrenden. Syfte: Studiens syftet var att jämföra förstföderskors och omföderskors erfarenheter av faktorer som påverkade amningslängden. Metod: En enkät som innehöll öppna och slutna frågor användes för att besvara studiens syfte. Urvalet skedde genom bekvämlighetsval på föräldramöten på förskolor och vid föräldragrupper på BVC i Nordvästra Skåne. Totalt deltog 124 mammor i studien. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i amningslängd mellan förstföderskor och omföderskor då förstföderskor ammade längre än omföderskor. Det fanns även en signifikant skillnad i amningserfarenhet då omföderskorna hade mer erfarenhet av amning sedan tidigare jämfört med förstföderskorna. Det framkom även att de erfarenheter av faktorer som påverkade amningslängden kunde vara upplevelse av bristande stöd samt oro för att bröstmjölksmängden skulle vara otillräcklig. Samtliga faktorer som framkom i resultatet var samma för både förstföderskor och omföderskor. Konklusion: Distriktssköterskor inom barnhälsovården bör öka sin kompetens om amning och uppmärksamma tidiga amningsproblem hos mammorna för att möjliggöra för ökad amningslängd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)