En unik plats i stadens rum? : En studie om platsskapande på Norra begravningsplatsen

Sammanfattning: Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kan sägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i en svensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiens övergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norra begravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ett meningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som ser rummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapa platsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjuer och intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att Norra begravningsplatsen inrymmer ett flertal dimensioner som kan relateras till dess materialitet, föreställningar om platsen samt den levda praktiken som sker på platsen. Många använder sig av begravningsplatsen som rekreationsområde även om det av de flesta inte ses som en vanlig park: platsen är förelagd med mer eller mindre tydliga restriktioner. Majoriteten av respondenterna beskriver platsen som tyst, vacker och rofylld. Samtidigt ligger begravningsplatsen precis intill en av Sveriges mest trafikerade motorleder. Slutsatsen är att Norra begravningsplatsen inte är statisk och endimensionell utan måste förstås utifrån flera olika dimensioner för att det ska vara meningsfullt. Genom att anlägga ett perspektiv där rum och plats ses som något som ständigt förändras i interaktion mellan människor och dess miljö har studien tillfört en ny dimension till hur begravningsplatser kan förstås.