Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning

Sammanfattning: Psykiskt störda lagöverträdare har särbehandlats i alla tider. Trots att sam-hället förändrats mycket är det samma problem som aktualiseras. Ska den psykiskt störde lagöverträdaren behandlas, omhändertas eller straffas? I Sverige avskaffades tillräknelighetskravet då BrB tillkom och i stället fick den psykiska störningen inverkan på påföljdsvalet. I och med 1991 års lag-reform genomfördes stora förändringar. För att begränsa antalet psykiskt störda som dömdes till rättspsykiatrisk vård ersattes jämställdhetsbegreppet med begreppet allvarlig psykisk störning. Den särskilda utskrivnings-prövningen infördes också och innebär strängare regler för vårdens upphörande. Omkring 500 personer döms årligen till rättspsykiatrisk vård i Sverige och i cirka 90% av fallen beslutar domstolen om särskild utskrivningsprövning. Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget och problematiken kring utskrivningsprövningen. För psykiskt störda lagöverträdare finns i praktiken två påföljdsalternativ. Dessa utgörs av tidsbegränsat fängelsestraff eller tidsobegränsad rätts-psykiatrisk vård. Förutsättningarna för att döma någon till rättspsykiatrisk vård anges i 31 kap. 3§ BrB. Domstolen beslutar om rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning då det till följd av den psykiska störningen finns risk för att lagöverträdaren återfaller i brottslighet av allvarligt slag. För att domstolen ska få besluta om särskild utskrivnings-prövning krävs att en rättspsykiatrisk undersökning gjorts. I 16§ LRV regleras då denna vård får upphöra. Den särskilda utskrivningsprövningen har kritiserats och debatterats. Farlighetsbedömningarna som följer av utskrivningsprövningen kritiseras för att de är otillförlitliga och medför att rättssäkerheten äventyras. Den särskilda utskrivningsprövningen kan anses befogad för att upprätthålla samhällsskyddet men kan ifrågasättas ur humanitär synpunkt. En del läkare hävdar att den särskilda utskrivningsprövningen strider mot Hawaii-deklarationen eftersom läkarna i vissa fall tvingas vårda psykiskt störda lagöverträdare även då något vårdbehov inte föreligger. Den särskilda utskrivningsprövningen får då karaktären av smyginternering och inskränker de positiva effekterna av fängelseförbudet. Straffansvarsutredningen föreslog 1996 ett nytt påföljdssystem och ett införande av krav på tillräknelighet för straffrättsligt ansvar. Förslaget är under utredning och beräknas vara klart år 2001. I Danmark lades nyligen fram ett förslag på tidsbegränsad vård av psykiskt störda lagöverträdare i vissa fall för att tillgodose kraven på rättssäkerhet.