Mekanismer hos tillväxtfrämjande antibiotika

Sammanfattning: Antibiotika har använts inom djurproduktion i tillväxtfrämjande syfte sedan den effekten uppdagades för över 50 år sedan. Med en ökande resistensproblematik har dock användningen ifrågasatts och i stora delar av världen även förbjudits. Letandet efter substanser som kan ersätta tillväxtfrämjande antibiotika har pågått länge men ett stort hinder har varit, och är, att mekanismerna med vilka antibiotika verkar tillväxtfrämjande inte är klarlagda. Målet med denna litteraturstudie är att beskriva några av de mekanismer som finns föreslagna för antibiotikas tillväxtfrämjande effekt. Det har framförts fem huvudsakliga teorier: att antibiotika i tillväxtfrämjande syfte leder till minskad mängd tillväxthämmande toxiska metaboliter producerade av bakterier; att de leder till en förtunnad tarmvägg och därigenom möjliggör större näringsupptag; att de ger ökad mängd tillgängliga näringsämnen; att det har en anti-inflammatorisk effekt samt, slutligen, att subkliniska infektioner hämmas och därigenom ökar tillväxt genom minskad energiåtgång till sjukdomsbekämpning. På senare år har det fastställts att det sker en förändring i sammansättning, men inte en minskning, av tarmfloran vid givande av tillväxtfrämjande antibiotika. Det är antagligen den förändringen som ligger till grund för mekanismerna för tillväxtfrämjning, och mest troligt verkar det att alla nämnda effekter samverkar för att leda till en ökad foderomvandlingsförmåga och/eller en ökad tillväxt. Antibiotika tycks både minska förekomsten av bakterier som producerar toxiska metaboliter samt verkar inhiberande på skadliga enzymer som vissa bakterier kan bilda. Det verkar även i sub-MIC koncentrationer (koncentrationer under Minimum Inhibitory Concentration) kunna förhindra subkliniska infektioner genom att hämma vissa patogener. Det är fastställt att djur som får tillväxtfrämjande antibiotika får en förtunnad tarmvägg men där verkar inte mekanismerna för ett potentiellt ökat upptag av näringsämnen vara fastställt. Tillväxtfrämjande antibiotika verkar leda till att vissa bakteriearter som bryter ner exempelvis cellulosa främjas vilket ger större andel upptagbara näringsämnen och därmed leder till ökad tillväxt. Den mest omdiskuterade teorin är den om mekanismen bakom tillväxtfrämjning egentligen inte är antimikrobiell utan anti-inflammatorisk; där tycks vissa antibiotika ha direkt anti-inflammatorisk verkan samtidigt som det också ger en förändring i tarmfloran som inte verkar utlösa ett lika stort inflammatoriskt stimuli. Men framtiden ligger mest troligt inte inom mer studier av antibiotikas tillväxtfrämjande effekt utan istället inom fältet för alternativa substanser. Några av de mest undersökta inom det området är pro- och prebiotika vilka också verkar genom att förändra tarmflorans sammansättning och därmed potentiellt kan ha en likvärdig effekt som tillväxtfrämjande antibiotika.