Grundlagsstadgade rättigheter som hinder för erkännande och verkställighet av utländska avgöranden i Sverige

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: De svenska grundlagarna innehåller rättigheter som anger ramen för det offentliga maktutövandet. Över tid har rättigheterna gått från att rikta sig främst till lagstiftaren, till att i större och större grad genomsyra rättstillämpningen. Inom den internationella privat- och processrätten kan en domstol ibland inte acceptera ett utländskt avgörande om det strider mot grundläggande värderingar. Detta kan grunda sig dels i att en rättighetsstadga direkt föreskriver att ett erkännande eller en verkställighet av en dom som strider emot rättighetsstadgan även utgör ett brott mot stadgan, dels i att rättighetsstadgans rättigheter gör sig gällande inom ramen för ordre public. Ordre public-förbehållet innebär ofta att erkännande eller verkställighet inte får ske om det skulle strida emot grunderna för den inhemska rättsordningen. Syftet med detta arbete är att förstå hur den svenska grundlagen inverkar på den svenska internationella privat- och processrätten, genom att ligga till grund för en domstols vägran att erkänna eller verkställa ett utländskt förmögenhetsrättsligt avgörande. Inom ramen för detta utreder jag hur regeringsformen (RF) kan tillämpas som självständig vägransgrund, och hur den kan göras gällande inom ramen för ordre public. För att möjliggöra detta undersöker jag hur RF:s rättigheter tillämpas inom civilrätten och drar paralleller till hur andra rättighetsstadgor har tillämpats som självständig vägransgrund och inom ramen för ordre public. Rättighetskatalogen i RF innehåller absoluta rättigheter som bara kan inskränkas genom en grundlagsändring och relativa rättigheter som kan inskränkas genom lag. Rättigheterna gäller emellan staten och enskilda och aktualiseras i rättstillämpningen genom normprövningen i 11 kap. 14 § RF. Normprövningen ålägger domstolarna att i enskilda fall åsidosätta lagar som strider emot överordnade normer, såsom grundlagar och Europakonventionen (EKMR). Vidare har Högsta domstolen (HD) i flera fall utdömt skadestånd baserat endast på rättighetskatalogens rättigheter, då rättigheterna gav uttryck för en allmän rättsgrundsats att överträdelser från statens sida skulle vara skadeståndsgrundande. Det har även förts diskussioner om RF kan tillämpas enskilda emellan. Enligt ett sådant resonemang skulle RF ha inverkan på enskildas rättsförhållanden genom att domstolar vore bundna av rättigheterna, till exempel vid genomdrivandet av enskildas förpliktelser. En sådan tillämpning av regeringsformen har emellertid undantagits genom förarbetena. Trots detta har i doktrinen diskuterats att rättigheterna i viss mån ändå har inverkan på privaträtten genom pactum turpe som förhindrar domstolen från att genomdriva osedliga avtal. Europadomstolen har i bland annat Pellegrini konstaterat att en konventionsslutande stat begår ett brott mot konventionen om statens domstol erkänner eller verkställer ett avgörande som strider mot EKMR. Detta uttrycks genom att den inhemska domstolen har en undersökningsplikt och måste säkerställa att domen uppfyller konventionens krav. Det har förts en diskussion om EU-stadgan ställer upp en liknande skyldighet som EKMR. EU-domstolen har dock inom privaträtten ännu inte tillämpat EU-stadgan på så sätt. Däremot har EU-stadgan direkt aktualiserats vid överlämnande av enskilda baserat på europeiska arresteringsorder, och samma möjlighet torde finnas gällande privaträttsliga avgöranden. Svenskt ordre public ska prövas ex officio av domstolar och aktualiseras inom ordre public-förbehåll dels i skriven rätt i till exempel lagar som införlivar konventioner, dels som oskriven rättsgrundsats. På grund av sin restriktiva natur tillämpas det dock mycket sällan i svenska domstolar. Mest noterbart utreder HD i NJA 1998 s. 817 huruvida yttrandefriheten och meddelarfriheten kunde hindra verkställighet av en norsk skadeståndsdom. Trots att domen i fallet verkställdes konstaterade HD att rättigheterna kan utgöra del av grunderna för rättsordningen. EU-domstolen har i flera rättsfall fyllt ut ordre public-bestämmelsen i Bryssel Ia-förordningen med EKMR:s och EU-stadgans rättigheter, särskilt de processuella rättigheterna i artikel 6 EKMR och artikel 47 EU-stadgan. Emellertid förskriver den i Krombach uppställda principen att rättigheterna måste härstamma ur gemensamma konstitutionella traditioner och internationella rättighetsstadgor. Gällande grundlagarna som självständig vägransgrund menar jag att diskussionen kring EKMR och EU-stadgan som självständig vägransgrund kan överföras till RF. Min slutsats är därför att de svenska grundlagarna kan utgöra en självständig vägransgrund, även mot bakgrund av den generella utvecklingen som RF har haft inom rättstillämpningen. Normprövningen i 11 kap. 14 § RF skulle kunna innebära en skyldighet för domstolar att pröva erkännandet eller verkställigheten av ett avgörande emot direkt tillämpliga rättigheter. Om domstolen finner att lagen föreskriver ett erkännande eller en verkställighet i strid med rättigheterna får lagen inte tillämpas i det fallet, vilket innebär att erkännande eller verkställighet inte får ske. Min slutsats gällande ordre public är att grundläggande rättigheter ur RF fyller ut svensk ordre public. Rättigheterna ger uttryck för vilka värden som ses som så viktiga att de utgör konstitutionella principer och därför innefattas i grunderna för rättsordningen. Denna tillämpning av rättigheterna stöds också av hur rättigheterna ger uttryck för en allmän rättsgrundsats att staten ska ersätta enskilda vid en rättighetskränkning och att avtal som anses osedliga inte får genomdrivas i domstol på grund av pactum turpe. Rättigheter som är särskilda för RF kan dock inte ligga till grund för en vägran att erkänna eller verkställa ett avgörande inom ramen för den EU-rättsliga internationella privat- och processrätten, då EU-domstolen har begränsat det EU-rättsliga ordre public-förbehållet genom Krombach och efterföljande fall.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)