Praktisk tillämpning av klimatdeklarationen

Sammanfattning: Från och med 2022 ställer Boverket krav på att klimatpåverkan från nyproducerade byggnader ska redovisas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea. Den s.k klimatdeklarationen utgår från livscyklisk metodik där produktskedet och byggproduktionsskedet omfattas. I klimatdeklarationen ska även periodiskt underhåll och livslängder för klimatskalet noteras. Många branschaktörer arbetar redan med klimatkalkyler och livscykelanalyser och det finns en mängd av interna miljöledningssystem, miljöcertifieringar och beräkningsverktyg för detta. Gemensamt för branschen är att det i de flesta fall inte är produktionsutfallet (“as built") som dokumenteras. Istället upprättas en klimatkalkyl i ett tidigt skede baserat på förväntade utfall och generisk data. Boverket utgångspunkt är att verkliga värden ska användas i så stor utsträckning som möjligt i klimatdeklarationen. I denna studie har genomförbarheten hos klimatdeklarationen undersöks med en fallstudie - bostadshuset Lanternan i Malmö. Målet var att beskriva hur klimatdeklarationen skiljer sig från den interna klimatkalkylen entreprenören upprättat, samt att föreslå åtgärder för att effektivt arbeta med klimatdeklarationer i framtiden. Den interna klimatkalkylen upprättades i anbudsskedet med LCA-verktyget Anavitor, huvudsakligen baserat på den ekonomiska kalkylen. Fallstudiens klimatdeklaration upprättades i slutet av byggprocessen med stöd av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0, huvudsakligen baserat på produktionskalkylen i kombination med byggnadsbeskrivningar, fakturor och leveransrapporter. Att arbeta manuellt med inmatning i BM1.0 är tidskrävande och underlättas om kalkylen från början har rätt format och enheter, för att så lite omräkning och generaliseringar som möjligt ska krävas. I BM1.0 är datatillgången och datatransparasen låg och det saknas en funktion för att beskriva tekniska livslängder. Anavitor har bättre datatillgång och är ett mer avancerat LCA-verktyg men som kan uppfattas som svårare att hantera. Fallstudiens klimatdeklaration visade sig ge en avsevärt mycket lägre klimatpåverkan jämfört med den interna klimatkalkylen. Skillnaden kan delvis förklaras av olika datatillgång och annorlunda inventering, men också av att träffsäkerheten i mängdningen är för låg i anbudsskedet. Verifiering av vikter är därmed en viktig åtgärd för att göra robusta klimatkalkyler. Det saknades i fallstudien specifik klimatdata för de viktmässigt betydelsefulla byggprodukterna. De levererade mängderna samt el, värme, avfall och transportavstånd kunde relativt enkelt verifieras. Drivmedel till maskiner och fordon kunde inte verifieras. Dessa problem kan åtgärdas genom att inkludera specifik klimatdata i upphandlingskrav, samt utveckla rutiner för att verifiera förbrukningen på byggarbetsplatsen. Uppföljningen av byggprocessen kan förbättras och effektiviseras genom att innan byggstart definiera vad som ska mätas och hur datainsamlingen görs. Uppföljning skapar positiva sidoeffekter i att fel, brister och slöseri inte går obemärkt förbi. Till exempel uppmärksammades i fallstudien oproportionerliga spillfraktioner, hög elförbrukning samt material med en kortare livslängd än normalt.