Samband mellan mellanstadieelevers aktivitetsnivå och arena för fysisk aktivitet : En tvärsnittsstudie om fysisk aktivitetsnivå hos mellanstadieelever

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan barns aktivitetsnivå på olika arenor och om de tillhör någon föreningsidrott samt undersöka om de känner till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Hur ser barns aktivitetsnivå ut på olika arenor? Tillhör barnen någon idrottsförening? Finns det något samband mellan aktivitetsnivå och deltagande i idrottsförening? Känner mellanstadiebarn till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga? Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes på en skola. Transportsätt till och från skola respektive fritidsidrott, deltagande och mående under idrottslektioner, fysisk aktivitet på fritiden och deltagande i föreningsidrott mättes subjektivt med enkäter. Antalet deltagare var n=21 elever i årskurs fyra i åldrarna tio till elva år. Resultat: Det var en hög aktivitetsnivå hos eleverna under skoltid och gällande transport till och från skolan dominerade den högaktiva gruppen. Majoriteten deltog alltid på idrottslektionerna (n=19) och var aktiva under varje rast (n=13), där de vanligaste aktiviteterna var att springa och spela bollsporter. Gällande fritidsaktiviteter var det större andel hög- än medel- och låg-aktiva samt transporten till och från aktiviteten var mestadels medelaktiv. 17 elever sysslade med någon form av fritidsidrott, varav 16 av dessa var medlemmar i en idrottsförening. 14 deltagare kände till rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn och unga. Inga resultat visade sig statistiskt signifikanta (p<0,05) när de analyserades i en icke-parametrisk korrelationsanalys. Däremot var det ett korrelationsvärde nära gränsen till signifikant mellan uppskattad hälsa och aktivitet på rasten (r=0,463; p=0,053). Majoriteten av deltagarna var fysiskt aktiva. Däremot gick det att urskilja några individer som var lågaktiva på rasterna och inte deltog i någon föreningsidrott, vilka kan riskera att inte uppnå de fysiska aktivitetsrekommendationerna. Slutsats: Eftersom all data var subjektiv och självrapporterad skapas viss osäkerhet då det kan inkludera över- eller underskattning av den faktiska fysiska aktiviteten. För att dra någon slutsats kring hur mellanstadieelevers fysiska aktivitetsmönster ser ut och sambandet mellan deltagande i idrottsförening och aktivitetsnivå krävs vidare forskning samt ett högre deltagarantal.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)