Fåmansföretagsreglerna - rättsutvecklingens förhållande till den skatterättsliga legalitetsprincipen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: 3:12-reglerna är beteckningen på den samling bestämmelser som reglerar hur stor del av avkastningen en delägare i fåmansföretag får realisera i inkomstslaget kapital. Utan särregleringen skulle en delägare kunna undvika den progressiva skatten för förvärvsinkomster genom att ta ut hela eller delar av inkomsten så som utdelning. I uppsatsen konstateras att reglerna har ändrats 25 gånger sedan införandet år 1990 och prövats av domstol i 100 avseenden. Ändringarna har flera gånger varit betingade av utfallet i rättspraxis och då i syfte att täppa till en lagstiftningslucka och, eller, komplettera lagtexten. Som resultat har regelsystemet, som redan präglas av hög grad av komplexitet, blivit än mer komplext. I uppsatsen utreds hur ofta bestämmelserna kring 3:12-reglernas tillämpningsområde har varit föremål för ändring och hur detta förhåller sig till legalitetsprincipen, inbegripet krav på rättssäkerhet. Inom ramen för detta har det i uppsatsen redogjorts för de materiella ändringar som utförts genom lagändringar och hur domstolen i sin rättstillämpning tolkat reglerna. I vissa fall har rättstillämparen nyttjat skatteflyktslagen för att konstatera beskattning enligt 3:12-reglerna. Som framgår av analysmomentet i uppsatsen, samt utifrån redogjorda lagändringarna och rättsfall, kan 3:12-regelverket konstateras i varierad grad brista i uppfyllelse av de olika aspekterna av legalitetsprincipen. Emellertid noteras att graden av brist är avhängigt vilken ställning och innebörd legalitetsprincipen ges. Sammanfattat konstateras 3:12-regelverket och de ändringar som skett ha medfört bristande förutsebarhet för den enskilde. Förutsebarhet är ett fundamentalt ändamål i både legalitetsprincipen och rättssäkerhetsbegreppet. Orsak och effekt kan påstås vara sammanvävt; orsaken till den bristande förutsebarheten är det icke-fullständiga regelverket och effekten blir en bristande förutsebarhet i rättstillämpningen och utfallet i rättspraxis. Som avslutning kommenterar undertecknad upptäckterna och konstaterandena med en uppfordran om att systemet är i behov av en genomtänkt och genomarbetad helreformering. Regelverket måste tillåtas vara schablonmässig där den enskildes möjlighet att förutse beskattningsresultatet prioriteras framför myndighets fiskala intresse i det enskilda fallet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)