Samhället ett större hinder än funktionsnedsättning : En kvalitativ studie om konstruktioner av delaktighet för elever med funktionsnedsättningar av skolpersonal i Tanzania

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Socialt arbete; Linköpings universitet/Socialt arbete

Sammanfattning: Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)