Plyometrisk träning på unga elitfotbollsspelare under tävlingssäsong : Kan plyometrisk träning påverka snabbhet och hopphöjd?

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte & Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka hur sprint- och hoppförmåga kan påverkas av ett sex veckors plyometriskt träningsprogram på unga fotbollsspelare i U17-Allsvenskan Norra. Studiens frågeställning var: Ger ett kortsiktigt träningsprogram i form av plyometrisk träning någon effekt på ungdomsspelares sprint (0-5 m, 0-15 m, 0-30 m), CMJ och trehopptest? Metod 16 fotbollsspelare från U17-Allsvenskan Norra deltog i studien. Plyometrigruppen (PG) följde ett träningsupplägg baserat på en vetenskaplig studie av Váczi et al. (2013) där varje träningspass utfördes innan den schemalagda fotbollsträningen. Kontrollgruppen (KG) fortsatte träna fotboll i vanlig ordning enligt lagets ordinarie träningsupplägg. Träningsprogrammet bestod av unilaterala och bilaterala plyometriska rörelser. Två testtillfällen förekom dessutom i studien där spelarna testades i sprint, CMJ och trehopptest före och efter träningsprocessen. Resultat PG förbättrade sin hopphöjd med 9,1 % medan KG visade på ingen signifikant skillnad efter träningsperioden. Hopplängden  förbättrades hos PG med 4,2 % medan KG visade ingen signifikant skillnad vid eftertesterna. Ingen signifikant skillnad i utveckling mellan grupperna förelåg i sprintförmåga. Slutsats Studien visar att plometrisk träning ger effekt på hoppförmåga hos unga fotbollsspelare under tävlingssäsong efter ett kortsiktigt träningsprogram. Ytterligare forskning behöver dock göras under en längre träningsperiod där den plyometriska träningen kombineras  med snabbhetsträning för att utveckla båda egenskaperna på bästa möjliga vis.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)